Gör om, gör rätt

Efter tio års utredningar, debatter, återremisser och slutligen rättsliga prövningar vann delgeneralplanen för Mariehamns centrum – områden från bussplan i norr, Ålandsvägen i väster och Storagatan i söder – laga kraft. Stadsfullmäktige antog planen hösten 2021, men besvär och prövning av dessa har fördröjt ibruktagandet av planen. 

När beskedet att delgeneralplanen blev giltig i somras jublade både stadsstyrelsens ordförande Michele Ferrari (Lib) och stadsarktitekt Dominicus Björkstam över att möjligheterna till en tillväxt i centrum nu kunde ta sin början. Den nya planen hävde byggstoppet som legat som en blöt filt över stadens mitt, och den nya planen ger möjligheter till förtätning av stadskärnan och i vissa fall högre byggnader. Den möjliggör också för att antalet boende i stadskärnan kan öka från 470 till över 1.200. ”Jag tror att en mer enhetlig stadsbild kan synas inom de närmaste tio åren”, sade Dominicus Björkstam i Ålandstidningen i juni.

Allt frid och fröjd och bara att tuta på i Mariehamns utveckling? Inte riktigt. När några av stadens stora fastighetsägare räknat på vad det nya regelverket gör för kalkylerna till nybyggen var resultatet nedslående. Det blir för dyrt att bygga. ”Man ser redan i kalkylerna att det inte kommer att gå ihop”, sade Magnus Andersson, fastighetsansvarig vid Eriksson Capital, i måndagens tidning.

Kraven på hur många parkeringsplatser, hur stora grönområden och lekplatser som måste finnas vid nybyggnationer och krav på affärsytor i markplan gör att lägenhetspriserna skjuter i höjden och blir omrimliga. Enligt Magnus Andersson har arkitekter ritat över 20 projekt, men inget av dem har blivit byggt eftersom man i ett tidigt skede märkt att det inte går ihop ekonomiskt.

Den politiska debatten kring delgeneralplanen handlade till stor del om höjden på byggnader (i första hand om de två hus som företaget Dennis och Macke Ab ville bygga på Kaptensgatan) och om hur hårt skyddsbarriären för så kallade skyddsvärda byggnader ska vara (Ömsens planer på att riva Boreniuska huset på Torggatan). Däremot var det få som talade om parkeringsplatser, lekplatser, grönområden och affärsytor när den politiska behandlingen studsade snabbt mellan nämnder, styrelsen och fullmäktige och delgeneralplanen plötsligt antogs efter en märklig tvärvädning i stadsfullmäktige i slutet av september 2021.

Man måste fråga sig varför. Den politiska debatten fastnade i två sakärenden och tappade fokus på helheten, fastighetsägarna misslyckades med att larma tillräckligt om detta i tid. Och nu står vi med investerare som är villiga att satsa stora pengar på att förnya och utveckla stadskärnan – men som stoppas av krav på att det måste finnas upp till tio stora lekparker i ett område dit få barnfamiljer kommer att ha råd att flytta med gällande regler. Som stoppas av att man måste bygga parkeringsplatser utan möjlighet att arbetande i byggnaderna ska kunna använda dem på dagen och de boende på kvällen. Som stoppas av krav på att nya byggnader ska ha affärslokaler i markplanen i en stad där varje affärsrörelse kämpar för sin överlevnad och antalet butiker minskar.

Situationen är ohållbar, men samtidigt finns det hopp. Det är mycket glädjande att tadsstyrelsens ordförande Michele Ferrari i måndagens tidning öppnar för att staden ska se över delgeneralplanens regelverk och diskutera frågan på veckans stadsstyrelsemöte.

Den diskussionen kommer bli oerhört viktig inte bara för utvecklingen av staden och dess centrum, utan också för hela Åland. Mariehamn är viktigt för Åland, och om staden utvecklas underlättar det för hela landskapet. Så kära stadspolitiker, så som mitt gamla plutonsbefäl så ofta kommenderade: Gör om, gör rätt.