Frihet under ansvar

Ifjol tillträdde jag som rektor för Medborgarinstitutet på Åland (Medis). Ett institut som genomgått en del förändringar de senaste åren och som delvis också ifrågasatts, vilket inte är helt ovanligt för icke lagstadgad offentlig verksamhet. Särskilt i tider då de ekonomiska ramarna krymper och kravet på tuffare prioriteringar växer.

Medis hör till den utbildningsform som kallas fri bildning, tidigare folkbildning. Fri – ett ord med positiva associationer, men vad betyder det i utbildningssammanhang? Kännetecken är att den är frivillig, inte leder till examen och är tillgänglig för alla.

Den bygger på människors egen lust att lära och utvecklas, snarare än på krav eller formella betyg. Det här låter bra, men stöter vid den ekonomiska resurstilldelningen ibland på oförståelse då våra resultat är svåra att mäta med konventionella metoder. Hur mäter man ökad delaktighet, motivation, hälsa, gemenskap? Hos den enskilda, men också i samhället i stort.

Det finns alltså fortfarande en viss otydlighet kring fria bildningens roll och värde, trots att den i grunden är en demokratisk grundbult i det nordiska välfärdssamhället. Ett flertal undersökningar visar på att den fria bildningen spelar en central roll för civilsamhället och gynnar demokrati, medborgarengagemang, inkludering, lokal utveckling och ekonomisk och social hållbarhet. Satsningar på den fria bildningen ger långsiktiga samhällsvinster.

Medis erbjuder allt från ukulelespel till it-kurser, hantverk till samhällsdebatt, språkundervisning till beredskap över hela Åland. Just den här mångfalden gör den svår att kategorisera. Den är inte traditionell skola, men är utbildning. Den är inte socialt arbete, men har stor social betydelse. Den är inte näringslivsutveckling, men gynnar innovation.

Institutet grundades 1947 och dess roll har under åren utvecklats enligt samhällets behov. I dag erbjuder vi inte enbart fri bildning utan också integrationsutbildning för nyinflyttade på uppdrag av landskapsregeringen. Intresset för den här utbildningen som ges i samarbete med Ams är betydande i och med att inflyttningen till Åland i jämförelse med många andra regioner i Finland varit stor.

Det här gynnar Åland, då det stärker livskraften och har en positiv effekt på demografin. Men för att de inflyttade ska kunna bli delaktiga och aktiva medborgare i det åländska samhället behöver de inte bara språk och arbete utan också ett meningsfullt sammanhang. För att stärka just den delen av integrationen arbetar vi aktivt med att skapa starkare band mellan integrations- och den fria bildningen på Medis. Vi uppmanar de inflyttade att också delta i den fria bildningens kurser.

Då Medis och en del av lärpersonalen redan är bekanta blir tröskeln att anmäla sig till en kurs inte så hög, även om svenskan ännu inte skulle vara så stark. Att gå på kurs och tillsammans göra något man gillar som att snickra eller väva, ger de inflyttade möjlighet att på ett otvunget sätt öva sitt språk och få kontakt med den inhemska befolkningen. Också för den senare kan steget att ta kontakt med en nyinflyttad kännas svårt, men möts man via ett gemensamt intresse blir det oftast mycket lättare.

Nya vänskaper föds och det sociala nätverket växer. Fungerande integration är alltid dubbelriktad och sker inte i isolering, till det behövs gemenskap och mötesplatser.

Den frihet vi redan via benämningen fri bildning givits, ger möjligheter att snabbt kunna reagera på behov som uppstår, att utveckla nytt och våga prova på. Vår verksamhet handlar om så mycket mer än att förmedla kunskap – det handlar om att bygga gemenskap och stärka grunden för ett långsiktigt hållbart och demokratiskt samhälle. Det är ett stort ansvar, men det bär vi gärna.