Färjor, linfärjor och vad vi kan påverka

Skärgårdstrafiken har diskuterats i evigheter. Den är för dyr och regering efter regering har försökt spara in på trafiken med åtföljande försämringar. Färjorna blir bara äldre och det talas om nybyggen men det blir inget. I stället köps det in mer eller mindre misslyckade andrahandsfartyg.

Både bil- och passagerarkapacitet har minskat på de gamla färjorna i takt med att bilarna blivit större och säkerhetskraven höjts för utrymningsvägar på bildäck. Som ny lär Gudingen ha tagit 32 bilar och 250 passagerare och Skiftet 47 bilar. I dag tar de 23 respektive 24 bilar och 195-200 passagerare. Alfågeln byggd 1990 tog från början 56 bilar och 300 passagerare. I dag tar den 38 bilar och 244 passagerare.

De gamla fartygen är mycket mer energikrävande än moderna, inte på grund av effektivare motorer utan för att moderna skrovformer är minst 20 procent mindre energikrävande och propellrar kan göras effektivare genom modern designteknik. Det senaste nybygget Skarven är för övrigt en katastrof, vilket jag nämnt tidigare. Den är tre gånger mer energikrävande än ett normalt fartyg av samma storlek. Nu talas det om att bygga om Alfågeln till hybriddrift och förlänga den. Det är tekniskt möjligt men är det vettigt?

Det nya upplägget ”Skärgårdstrafik 2030” sparar inte pengar. Det kräver fler färjor i trafik och att köra två färjor vardera i en timme, blir dyrare än att köra en färja i 2,5–3 timmar eftersom varje färja kräver underhåll och besättning. Att påstå att man därmed också möjliggör elektrifiering är struntprat, första åtgärden ska vara att ordna laddinfrastruktur på lämpliga platser. Det har inte gjorts vilket visar att det är mest munväder. Sedan är det inga problem att bygga en eldriven färja för önskad rutt, att körtiden måste begränsas till en timme för eldrift stämmer inte. Inga nybyggen verkar vara planerade trots tidigare löften. Vägnät ska byggas ut på Kumlinge och Föglö och nya färjfästen behövs. Det här kostar omkring 30 miljoner, för det hade man fått en ny färja.

Läste nyligen att LR vill ta bort linfärjornas fysiska lina och ersätta med en elektronisk styrlina. Det är väldigt dumt om man mot förmodan skulle vilja spara pengar. I början av 2014 överlämnade föreningen Ålands Teknikkluster en rapport till LR från en EU-finansierad studie, ”Miljövänliga bränslen på Åland”. Där görs en noggrann genomgång av linfärjor och erfarenheterna från svenska linfärjor. Genom att färjan drar sig fram med hjälp av linan i stället för propellerdrift sparas 70 procent bränsle. Genom att gå över till eldrift sparar man ytterligare pengar, eftersom en elmotor har över 90 procent verkningsgrad mot dieselns 40-45 procent och elen är billigare än diesel. Den här rapporten lämnades till dåvarande lantrådet Camilla Gunell, som då var väldigt entusiastisk, men nu tycks hon helt ha glömt bort den.

LR säger att vi ska vara klimatneutrala senast 2035 men de största koldioxidutsläppen, som man själv kan påverka, där har inget hänt.

Jan Grönstrand