Europa håller andan när Ungern väljer väg

På söndag går Ungern till val och om opinionsmätningarna inför valet stämmer är det dags för ett nytt styre. Efter 16 år vid makten ser Viktor Órbans Fidesz ut att få lämna över regeringsansvaret till Tisza och dess ledare Péter Magyar. Under det senaste året har Tisza haft ett stabilt övertag på runt tio procentenheter över Fidesz.

För EU vore det välkomna nyheter, om än inte sådana som löser alla problem som det Órban-styrda Ungern skapat inom unionen det senaste årtiondet.

Viktor Órban har länge varit det europeiska samarbetets gossen Ruda. Hans sätt att leda Ungern mot ett allt mer auktoritärt styre, eller illiberal demokrati som han själv vill kalla det, har fått EU-länderna att straffa Ungern med innehållet ekonomiskt stöd. På senare år har Òrbans nära förhållande till Ryssland, och starka motstånd mot stöd till Ukraina, kraftigt försämrat förhållandet mellan Ungern och övriga EU-länder (Slovakien undantaget).

Men nu ser alltså Òrbans tid vid makten ut att vara på väg att ta slut. I stället kan hans tidigare partikamrat Péter Magyar bli nästa premiärminister i Ungern. Magyar lämnade Fidesz 2024 för att ansluta sig till mitten-höger-partiet Tisza, och efter att partiet lyckats vinna sju platser i parlamentet – en av dessa tillföll Magyar – blev han partiledare i juni 2024.

Péter Magyar har sedan dess byggt en gräsrotsrörelse i partiet och rönt framgång. Ett av hans grepp, vid sidan av skarpa anklagelser om korruption inom Fidesz, var att genomföra en inofficiell folkomröstning kring 13 aktuella frågor, och över en miljon ungrare svarade på den. Bland annat fanns frågor om skatt för rika, begränsning av hur länge en person får sitta som premiärminister och sänkta arvoden för parlamentariker. Också frågan om huruvida Ungern ska kvarstå som medlem i EU och Nato fanns bland frågorna, och samtliga fick starkt understöd. 

Péter Magyar står för en  betydligt mer positiv hållning till det europeiska samarbetet än Viktor Òrban. Däremot är också Magyar tveksam till stöd för Ukraina, om än han inte är lierad med Moskva på det sätt som Òrban närmast demonstrativt visar.

Om Tisza säkrar valsegern på söndag ligger vägen öppen för en normalisering av förhållandet mellan EU och Ungern efter att relationen blivit allt mer bottenfrusen under de senaste åren. Magyar vill exempelvis ansluta Ungern till Europeiska åklagarmyndigheten EPPO, ett oberoende EU-organ som utreder och åtalar brott mot EU:s budget, och införa euron som valuta. Han hoppas att detta ska frigöra de runt 20 miljarder euro som EU frusit, och pengarna ska användas för att återstarta den ungerska ekonomin.

Det europeiska samarbetet har hackat ett antal gånger när Ungern, Slovakien och tidigare Polen valt att avskaffa demokratiska fundament som ses som grundläggande i Unionen. Begränsningar för oppositionens möjligheter att verka, inskränkningar i pressfriheten och politisering av domstolarna har varit några av stötestenarna. Sådana hinder säger sig Magyar vilja riva och åter föra Ungern in på den demokratiska banan. 

Men det blir inte en total omläggning av politiken. Som Eric Maurice från tankesmedjan EPC konstaterar i en artikel i Aftonbladet har Péter Magyar fått sin politiska fostran i Fidesz, och i vissa frågor står han sitt gamla parti nära. Bland annat framhålls just att Magyar motsätter sig stöd till Ukraina och en påskyndad medlemskapsbehandling av landet, men andra har också pekat på exempel som att Tisza hållit tyst om Fidesz förbud mot Prideparaden i Budapest.

Frågan är också hur Viktor Òrban agerar om han förlorar. Budapests borgmästare Gergely Karácsony, som tillhör det gröna partiet Dialog, målar en oroväckande bild till den österrikiska tidningen Kurier: ”Han (Òrban) kommer att hävda att Bryssel har iscensatt en kupp, och kommer att hålla landet kvar i en inbördeskrigsliknande situation, till exempel genom Fidesz-utsedda ledamöter i institutioner som inte kan ersättas av en ny regering”.

På söndag vet vi vilken väg Ungern väljer.