ÅHS behöver en ledare med miniräknare – inte stetoskop

Efter att Jeanette Pajunen under dramatiska former lämnat tjänsten som hälso- och sjukvårdsdirektör i höstas har ÅHS ekonomi, organisation och allmänna tillstånd vänts och vridits på i den offentliga debatten. Den just tillträdde chefsläkaren Peter Nieminen kastades huvudstupa in i rollen på temporär basis bara dagar efter att han kommit till Åland. Han har skött både den roll han anställdes för och den vakanta direktörsrollen sedan dess, i den storm som varit kring det nya vårdinformationssystemet, frågetecken om juristfakturor och en ekonomi som konstant tycks vara på väg åt fel håll.

Nu ska styrelsen hitta nästa ledare för ÅHS, och det kan vara det viktigaste beslut som fattas i år på Åland. I en tid då landskapets ekonomi är under stor press, pengarna på väg att ta slut, sparkraven växer och kostnadsläget är kärvt ska den nya direktören leda Ålands största myndighet. Inte bara genom de dagliga utmaningar som finns med patientkontakter, en digital omställning som visat sig långt mycket svårare än vad man hoppats och ett förtroende för ledningen av sjukvården som är ifrågasatt.

Framför allt ska denne någon bygga framtidens sjukvård – och göra det till samma fina kvalitet men betydligt billigare. Kort sagt talar vi om ett uppdrag värdigt Tom Cruise och hans Mission Impossible-gäng.

Det går att säga mycket om de beslut som nuvarande och tidigare ÅHS-styrelser tagit eller inte tagit, om hur kravställningen och uppföljningen av de utlovade kostnadsbesparande program som initierats i omgångar fallerat och hur ÅHS har blivit det enskilt största problemet för landskapets ekonomi. Men inget beslut är så viktigt att få rätt som det styrelsen ska fatta senare i vår.

Vad är det då för person som styrelsen bör leta efter? För att svara på det måste man fundera över vad som kommer att vara ÅHS viktigaste frågor de kommande fem, sex, sju åren. Och svaret är ofrånkomligen: ekonomin. Den nya sjukvårdsdirektörens främsta uppgift blir att få kontroll över kostnaderna, och det enda sättet att göra det på är att organisera ÅHS på ett sätt så att man får ut mer av varje spenderad euro. Det handlar om varje avtal, varje inköp, varje anställning och – framför allt – varje beslut om hur ÅHS arbete ska organiseras.

Det handlar alltså om en person vars kunskaper och erfarenheter finns i siffror och ledarskap. Inte bland medicinska termer och vård. ÅHS har redan en rad framstående och skickliga medicinska proffs i ledningen. Nämnde chefsläkaren, en förvaltningsöverläkare, en ledande vårdchef. Under dem ytterst kompetenta klinikchefer och läkare, vårdchefer och skötare. Det är inte i vården ÅHS brister. Det är på kontoret.

Nästa hälso- och sjukvårdsdirektör har inte som främsta uppgift att lägga förband på patienter, utan att ge första hjälpen till ÅHS som organisation för att se till att det också i framtiden finns resurser för den medicinska personalen att göra sitt jobb. Direktören behöver inte finnas på avdelningarna i en vit rock, hen behöver däremot vara en fena med miniräknaren, med att ge tydliga besked och att – lyhört, förstås – förändra strukturen i åländsk sjukvård så att den blir mer effektiv och mer kostnadseffektiv. 

Om det sedan råkar finnas en sådan supermänniska som dessutom har läkarlegitimation är det förstås fantastiskt, men inte nödvändigt. 

För ÅHS, för patienterna och för hela landskapet Åland är det i första hand ekonomin som behöver omsorg, om vi vill fortsätta ha samma fina vård också i framtiden. För att tro sjukvården får kosta hur mycket som helst, det är en illussion som inte håller.