Alexis Militis är en levnadsglad kille full av idéer som ligger och bubblar och väntar på att få testas i praktiken. Långtråkigt har han aldrig med alla sina projekt, och han är tacksam över sin tålmodiga fru som låter honom hållas.

– Jag gör det kanske inte alltid så lätt för henne, säger han och skrattar hjärtligt.

Alexis började simma redan som liten grabb, och det tog inte lång tid innan han började tävla inom sporten. I dag är han glad för det, för det var nämligen hans deltagande i öspelen vid Shetlandsöarna år 2005 som gjorde att han träffade sin blivande fru och i dag är fast bosatt på Åland.

– Hon är också simmare och hade blivit uttagen till öspelen för att tävla för Åland, men hon hade inte tänkt åka. Vi stötte på varandra i simhallen och sedan snokade hon reda på mina kontaktuppgifter via en kompis. Vi möttes upp och hade väldigt roligt tillsammans, och när öspelen var slut fortsatte vi hålla kontakt via Skype.

Även om Alexis i dag inte längre tävlar inom simningen har den fortsatt en stor plats i hans liv. I dag är han simtränare för Ålands simförening och stortrivs med det.

– Det är väldigt roligt att hjälpa juniorerna framåt, säger han.

Men vägen från att börja dejta en ålänning till att bli ålänning var lång. Paret levde flera år som särbos, och Emma bodde tidvis på Jersey, innan de gemensamt tog beslutet att flytta till Åland. Alexis fick passande nog en fast tjänst vid Räddningsverket och flyttade medan husbygget färdigställdes för att göra allt klart innan resten av familjen följde efter. Han kommer dock aldrig glömma dagen då han steg iland på Åland med sina flyttväskor. Det var den första januari år 2019, även för många känt som ”Alfridanatten”.

– Jag hann över med en av de sista färjorna innan alla ställdes in! Jag minns att jag inte tyckte att det blåste så mycket den natten som alla pratade om, men jag skulle börja jobba andra januari och kom sex timmar försent till första arbetsdagen. Ett träd hade ramlat över vår infart och det tog sex timmar att såga sig ut. När jag väl tog mig till jobbet fick jag åka hem igen för det fanns ingen som hade tid att ta hand om mig den dagen.

Alexis skrattar åt minnet och är tacksam över att det bara var han som rest till Åland den gången.

Skillnaderna är många

För Alexis var flytten från en ö till en annan ingen enorm omställning, även om han ser att skillnaderna mellan öarna är många.

– Jersey har samma storlek som Föglö ungefär, skillnaden är bara att där bor det 100.000 invånare. Det är väldigt trångt. Jag trivs bättre på Åland, det är mer avskilt och privat här.

Alexis är säker på att det är här han och familjen kommer att bo även i framtiden.

– Det är dyrt att leva på Jersey. Visserligen var lönen mycket bättre där, men du får mer för dina skattepengar här, som att barnen får varm mat i skolan och på dagis, bara det är fantastiskt.

En lite nervös upplevelse för Alexis som belyste skillnaderna mellan Jersey och Åland kom dagen då hans dotter började skolan.

– Det visade sig att hon skulle sitta ensam nere vid vägen och vänta på bussen, för att sedan själv åka iväg med bussen till skolan.

Alexis ögon blir stora som tefat när han berättar om denna, för honom, traumatiska upplevelsen.

– Jag var så nervös. Hon kunde ju ha blivit kidnappad eller vad som helst när hon satt där helt ensam, skrattar han och fortsätter:

– På Jersey följer man barnen in innanför skolgrinden, även om man bara bor 200 meter bort. Men jag gillar det här. Det gör barnen mer självständiga. Barnen får göra saker själva och ta mer ansvar, det växer man av. Det är en väldigt bra sak.

I dag har Alexis vant sig vid att barnen tar sig till och från bussen själva, och reflekterar inte desto mer över det.

– Men än en gång är jag tacksam att kunna bo så som vi bor. Avskilt och lugnt, ingen stor väg för dem att ta sig över.

Men även om han stortrivs på Åland och njuter av alla fördelar, kan han ändå stundvis känna saknad efter sin hem-ö.

– Jag saknar stränderna på Jersey, det finns inte sådana stränder här. Och pubarna, att bara sitta i en äkta pub och skratta med vänner. Den kulturen finns inte alls här, att man går ut på en pub-öl en vardagskväll och umgås. Här måste man ta banklån för att ha en utekväll, det är otroligt dyrt att gå ut och festa här. Och för oss som bor i Lemland kostar det massor med taxi hem. Men det är småsaker egentligen. Det är så skönt att bo här.

Att ha gått från boende på en ö till en annan ö är något som Alexis ser som en självklarhet.

– Jag gillar att bo på öar. Jag vill ha vattnet nära där jag bor. Vi hade en otrolig tur som fick den tomten vi har nu i Lemland. Det är nära havet, inte nära någon granne och inte nära någon huvudväg, säger han.

Livet som husägare passar honom som handen i handsken. Han berättar med iver i rösten om alla projekt han har framför sig på tomten.

– Det är så mycket att göra i trädgården ännu. Vi ska bygga en bastu, och skulle behöva en brygga. Förra året hyrde jag en liten grävmaskin för att ta bort sten. Men varje gång jag fick upp en så kom det tio nya. Det var en utmaning för mitt tålamod, skrattar han.

Hjälp på traven med språket

När det kommer till svenskan har Alexis lärt sig mycket i hemmet via frun Emma, men han har även gått ett flertal svenskakurser via Medis.

– Kurserna har hjälp mycket, men jag har även haft väldig tur som har så duktiga arbetskamrater som hjälper mig framåt i språket. Även om de kan engelska ofta bättre än vad jag kunnat svenska, så har de inte bytt till engelska utan pushat mig att öva och öva.

Men att lära sig ett nytt språk i vuxen ålder, och samtidigt lära det sig så bra att det även fungerar i yrkeslivet, är allt annat än enkelt för de flesta. Något Alexis fått känna på.

– Det har stundvis varit riktigt jobbigt och tungt. I början var jag så trött efter varje arbetsdag för hjärnan måste jobba dubbelt – både med att lära sig en ny arbetsplats men också att lära sig allt det på ett nytt språk.

Men även om språket löper på väldigt bra, och han gör sig fullt förstådd på svenska, känner han sig inte riktigt nöjd ännu.

– Jag ska nog gå några kurser till. Jag vill söka finskt medborgarskap, och då behöver jag klara språktestet. Det tror jag inte att jag skulle göra just nu. Jag vill vara bra på det jag gör, skrattar han.

Tålmodig fru och massor med prylar

Ett av Alexis stora intressen är teknik. Att sitta framför datorn och programmera är något han lärt sig att göra själv – och något han gärna spenderar mycket tid på.

– Jag är intresserad av så kallad smart home automation, när man med teknik skapar ett smartare hem. Till exempel har vi lampor runt huset som jag programmerat som sakta tänds i takt med att det blir mörkare ute. Och när vi kommer hem tänds de per automatik på fullt en liten stund. Det kan också vara att huset låses automatiskt när vi lämnar det, eller låses upp när vi närmar oss det.

Alexis skrattar hjärtligt.

– Frågar du min fru så leker jag kanske lite för mycket med min teknik. Men när allt går bra så är det lugnt hemma, men när något programmeras fel så får jag nog höra det.

Det är dock inte bara teknik som inhandlas till hemmet för att stilla Alexis nyfikenhet. Förra året köpte han hem 100 äppelträd.

– Ja det var ju väldigt billigt, säger han och skrattar ännu mer. Jag hade tänkt beställa 50 stycken, men fick 100 för billigare peng. Min pappa har äppelträd hemma på Jersey och jag har en egen äppelpress där som jag tänkte försöka få med mig hit. Min svärmor har ett fält bakom sitt hus där jag kan plantera ner träden. Sedan är det bara att vänta på skörd. Jag tänkte laga egen äppeljuice, det är ju så gott.

Utan desto mer förklaring kan man efter att bara ha spenderat en liten stund med Alexis se att hans dagar sällan blir långtråkiga.

– Jag har svårt att säga nej till saker, och tycker om att ha projekt och göra nya saker. Det är inte alltid en bra kombination. I år har jag tillsammans med några andra ansvarat för att spola isen vid Lemlands skola, så det ska finnas skridskois där åt barnen. Men jag ska börja lära mig att säga nej mer. Med jobbet och familjen finns det inte mycket tid över för annat just nu. Och jag vill prioritera dem.