AI – ett hot men en ännu större möjlighet

Varje dag möts vi av rubriker om hur jobb försvinner och arbetsuppgifter förändras när AI gör sitt intåg. Det är lätt att måla upp en framtid präglad av massarbetslöshet och människor som blir överflödiga när maskinerna tar över. I min roll som näringsminister möter jag ofta den här oron.

Det finns också anledning att ta utvecklingen på allvar. Flera av de branscher som vuxit mest på Åland under de senaste tjugo åren är ekonomi, it, juridik och försäkring, alltså några av de områden där AI redan får störst genomslag. Men betyder det att jobben kommer att försvinna?

Syftet med den här texten är inte att förutspå framtidens arbetsmarknad, utan att sätta dagens oro i ett historiskt perspektiv. Tidigare stora tekniksprång har förändrat arbetslivet i grunden, men också skapat nya jobb, möjligheter och en bättre vardag.

När den första industriella revolutionen tog fart i slutet av 1700-talet gick samhället gradvis från jordbruk till maskindriven industri. Många traditionella yrken förändrades eller försvann. Handvävare, smeder, skomakare och skräddare fick se efterfrågan minska. I stället växte nya arbetstillfällen fram i fabrikerna.

Senare under samma epok drog järnvägen fram och oron var stor. Värdshusen längs hästlederna såg sin försörjning hotad. För kuskar och hovslagare verkade framtiden mörk när hästen skulle ersättas av ångloket.

Rädslan handlade dock inte bara om ekonomi och arbetstillfällen, utan också om medicin och sociala frågor. Läkare varnade för ”järnvägsgalenskap” och farhågor fanns om att människokroppen inte skulle tåla hastigheter på 30–40 km/h. Bönder oroade sig för att lokens gnistor skulle sätta eld på skördarna och bullret skrämma djuren så att korna slutade ge mjölk och hönsen värpa färre ägg. Andra befarade att järnvägen skulle göra det enklare för kriminella och ”löskefolk” från storstäderna att ta sig ut på landsbygden. Det är svårt att inte dra paralleller till vår egen tid, där ny teknik ofta möts av liknande farhågor.

Men utvecklingen stannade inte. Under den andra industriella revolutionen i slutet av 1800-talet förändrade elektricitet och löpande band återigen samhället. Massproduktionen tog fart. Gaslyktständare och isutkörare blev färre, samtidigt som elektriker, bilmekaniker och hissförare blev nya yrken.

När den tredje industriella revolutionen tog fart under 1900-talets senare hälft förändrades arbetslivet igen. Datorer och automatisering tog över allt fler arbetsuppgifter. Hissförare, maskinskriverskor och manuella växeltelefonister blev så småningom överflödiga. I deras ställe växte yrken fram inom it, systemadministration och mjukvaruutveckling.

Nu befinner vi oss i början av den fjärde industriella revolutionen, där AI, robotik och digitalisering alltmer blir en del av den fysiska världen. Rutinarbete inom administration, it och finans kan effektiviseras eller automatiseras. Samtidigt minskar ingångsjobben för unga och det blir svårare att ta sig in på arbetsmarknaden.

Men historien visar också en annan sida. När människor kunde resa snabbare och billigare växte nya näringar fram inom hotell, restaurang och turism. När internet blev snabbt och tillgängligt skapades nya branscher och affärsmodeller. För tjugo år sedan var det knappast någon som kunde förutspå att influerare, poddare eller apputvecklare skulle bli etablerade delar av arbetsmarknaden.

Nu får vi tillgång till något helt nytt: snabb och billig intelligens. Vad det leder till vet ingen, men det kommer sannolikt att skapa yrken och möjligheter som vi i dag har svårt att föreställa oss.

Samtidigt driver AI redan en ökad efterfrågan på traditionellt arbete. Tekniken kräver omfattande investeringar i elnät, serverhallar, byggnation, avancerad kylteknik och cybersäkerhet. Bakom den digitala revolutionen finns alltså ett konkret behov av människor som bygger, installerar, underhåller och utvecklar infrastrukturen.

Det här är inget nytt. När järnvägarna byggdes behövdes inte bara lokförare, utan också rallare som byggde banvallar och lade räls, stålarbetare, skogsarbetare som högg slipers och gruvarbetare som bröt kol. Till och med tryckeribranschen fick ett oväntat uppsving.

Tågets jämna gång möjliggjorde nämligen ett nytt beteende, tidsfördriv, vilket snabbt drev upp efterfrågan på författare och pappersmassa. På samma sätt skapade internet en stor efterfrågan på fiberutbyggnad. När näthandeln tog fart växte behovet av logistikarbetare, lagerpersonal och paketombud.

Världen förändras oavbrutet. Det historiska facit visar att teknikutveckling över tid har bidragit till högre levnadsstandard, bättre hälsa och en enklare vardag. Arbetsuppgifter försvinner, men nya behov uppstår. Med dem kommer nya möjligheter, företag och yrken.

På Åland har vi en stark tradition av anpassningsförmåga och entreprenörskap. Vår uppgift är att rusta människor och företag med rätt kunskap för att ta tillvara på möjligheterna.

Omställningen blir inte enkel och alla kommer inte automatiskt att hitta sin plats på den nya arbetsmarknaden. Men historien visar att tekniska framsteg inte bara förändrar hur vi arbetar, utan också öppnar dörrar till möjligheter vi tidigare inte ens kunnat föreställa oss.

Jesper Josefsson (C)

Näringsminister