Skuggbudgeten visar möjligheten till ett annat Åland

Det är en sak att kritisera. Det är en annan att komma med tydliga alternativ. I skrivande stund pågår ännu lagtingets budgetdebatt. En debatt där tjuvnyp delas ut och där offerkoftorna redan är upphängda på galgar för att lätt kunna användas.

Samtidigt finns det bakom det politiska spelet många bra idéer som diskuteras och lyfts. Idéer som verkligen kan förändra och förbättra det åländska samhället. Idéer som inte bara omfattar lösryckta delar av budgeten utan behandlar helheten.

För tre år sedan presenterade Obunden samling sin första skuggbudget. Ett bra grepp som visar på vilken politik partiet vill föra och vilka prioriteringar det vill göra. Det blir ett tydligt alternativ för väljaren och inte minst skvallrar det även för de andra partierna vilket Åland man vill bygga. 

Med fördel kunde fler av våra partier i opposition nyttja det greppet. Då får väljarna en tydligare bild av vad partiet vill lägga pengar på, vad det vill dra ner på, vilken roll det offentliga ska ha och vad som ska prioriteras om partiet fick styra. Politiken och alternativen blir tydligare när prioriteringar granskas tillsammans. 

Det här är viktigt. Inte bara för tydligheten utan också för att bygga förtroende bland väljarna och stärka demokratin genom att skapa ett större engagemang bland väljarna. För ser du som väljare tydliga prioriteringar så blir det också tydligare att ta ställning. För eller emot.

Tar vi frågan vidare finns det även flera delar i skuggbudgeten som ska ha beröm. Det finns tydliga gränser för offentlig affärsverksamhet och bättre villkor för företagen. Det finns till exempel en sund utgångspunkt i att det offentliga först ska klara sina kärnuppgifter och skapa förutsättningar för företagande, inte ständigt hitta nya verksamheter att självt bedriva.  För på just den punkten har det offentliga Åland gått vilse. 

Skrivningen om samfundsskatten är också framåtsyftande och bra. Att nyttja befintlig behörighet för att ge åländska företag en företagsbeskattning som är cirka 4,5 procentenheter lägre än i övriga Finland är en injektion som det åländska näringslivet behöver. Lägre beskattning av företagens vinster stärker investeringsviljan, lockar verksamhet till Åland och skapar fler privata arbetsplatser. Fler privata arbetsplatser skulle uppstå och mer skatter till vård, skola och omsorg skulle komma som ett brev på posten. Den här viljeyttringen är viktig och visar att Åland har instrument att nyttja om vi bara släpper behovet av att bygga vårt samhälle exakt som det byggs upp i våra närregioner. Gräva där vi står och våga tänka utanför boxen.

Nu är detta i första hand en viljeyttring och en viktig sådan. Olyckskorparna säger säkert att det minskar landskapsregeringens kassa, men då tänker man fel. Det är inte skattesatser som finansierar välfärden utan det är skatteintäkterna. Genom att aktivt jobba med tillväxten och incitament för att få företagen att tjäna mer får man även mer intäkter. Men det är inte lätt att förstå när även den finska staten gått bort sig fullständigt i den ekvationen och Finland har bland de högsta skatterna i Europa.

Så byggs inte ett starkt land. Kort och gott; om man ska baka den där kakan som man så gärna vill fördela, se då till att baka den större.

Givetvis finns det saker att titta närmare på i skuggbudgeten. Samfundsskatteförslaget är ännu inte färdig finansierat och Obunden samlings återkommande retorik som ifrågasätter de ekonomiska utmaningarna som en faktisk realitet väcker många frågor. Samtidigt är skuggbudgeten viktig i sin helhet som fenomen. För väljarna måste få veta också vad ett  oppositionsparti vill prioritera och hur kakan ska fördelas. Det lyckas Obunden samling med och vi ska hoppas att fler partier tar efter — oavsett vem som sitter i opposition.