Debatten om landskapsregeringens (LR) första förslag till kostnadstak och överskottsmål, den så kallade vårbudgeten, inleddes trevande.

Finansminister Mats Perämaa (Lib) sade att LR övervägde hur man skulle presentera förslaget, som egentligen kunde ha varit ett papper med några siffror på som visar kostnadstaket och resultatförbättringarna för de kommande tre åren.

– Vi ska inte diskutera detaljer och jag ber om ursäkt att några nämns, men det är helt säkert att om vi bara lämnat över en sida skulle det inte tagits seriöst.

Det nya systemet ska ge en bättre helhetssyn och långsiktighet, hoppas han.

– Det är ett nytt att tänka för LR, pengarna kommer först och verksamheten sen.

Mats Perämaa sade också att det blir tydligare hur avskrivningar och räntekostnader belastar budgeten och hur stor investeringsskulden är.

– Jag hoppas på bättre diskussioner om investeringar och tillväxt för det är det som ger oss skatteintäkter i fortsättningen.

Snävare ramar

Mika Nordberg (MSÅ) var tveksam till om lagtinget kan debattera ekonomin så långsiktigt som det nya finanspolitiska ramverket förutsätter.

– Det blir abstrakt om vi bara debatterar år 2028 nästa år Det vore bra om vi också debatterade för kommande år och hade tvååriga ramar.

Christian Wikström (Ob) sade att budgetmarginalen, den ”nödkassa” som finns inbyggt i systemet för extraordinära situationer, är förvirrande.

– Om den inte används påverkar den inte kostnadstaket. Hela planen bygger på att vi inte använder marginalen, men samtidigt ska vi budgetera ifall om att. Varför behöver vi ha den om vi har en plan att använda noll euro?

Mats Perämaa sade att det krävs beslut från lagtinget för att få använda marginalen.

– Det är inte något som lättvindigt kommer att användas, det är tänkt för pandemier, resultat av ett krig eller om vården utanför Åland kostar många miljoner mer, sade han.

– Vi köper kostnadstaket på 380 miljoner, och målet på nollbudget till 2030, men vi tycker marginalen är för hög. Vi tycker den ska vara 0,5 miljoner, sade Marcus Måtar (Ob).

LR har satt marginalen för de två första åren på 7,5 miljoner och för det tredje året på 11,5 miljoner enligt samma procentsats som Sveriges riksdag.

Sänk taket

Taket måste sänkas och ramarna bli snävare sade Wille Valve (MSÅ). Rambudgeten för de kommande tre åren landar på ett underskott på 70,7 miljoner och med den andra ändringsbudgeten blir det 74 miljoner. Partiet föreslår att vårbudgeten görs om, alternativt att man balanserar budgeten med åtgärder som inte bara innebär att ålänningarna måste spara, utan även landskapet.

– Den här budgeten har en slagsida mot vänster, med att skatterna och avgifterna höjs. Vi vill pressa ner underskottet till 50 miljoner euro och spara på ett mer balanserat sätt, sade Wille Valve.

Wille Valve sade också att kostnadstak långt i framtiden blir abstrakt.

– Det är ett demokratiskt problem om man inte förstår vad man debatterar om.