I en studie som genomfördes av forskare vid Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet 2017 konstaterades att säl äter 100.000 ton fisk i Östersjön per år, och att majoriteten av deras fångst består av strömming, skarpsill och torsk.

Johan Mörn är ordförande för Ålands fiskare rf. Han är dessutom själv en ivrig säljägare. Han ser det som ett problem att sälarna i dag verkar gå längre in i vikarna än tidigare, och det även när det är varmt i vattnet. Inomskärssälarna är också ofta de mest problematiska ur fiskets synvinkel, säger han.

– Det går nästan inte för yrkesfiskare att fiska i inre fjärdar, det är för mycket säl. Men även sportfisket blir lidande på sikt när sälen kommer in i vikarna och äter upp alla gäddor som inte verkar förstå att sticka undan.

Johan Mörn har en teori om att en vikande strömmingstillgång i havet kan vara en bidragande faktor till att sälarna söker sig inomskärs.

– Det är en katastrof för den rödlistade siken när de hittar in i lekområdena.

Matbrist i Östersjön

I höstas rapporterade Sveriges television att Öresund noterar en dramatisk ökning av gråsäl. Enligt Länsstyrelsen i Skåne är ökningen så stor som 20 procent per år. Fiskeridirektör Johan Wagnström säger till SVT att det är kollapsen av torskbestånden i Östersjön som driver sälarna till nya jaktmarker, men även till fiskarnas redskap och andra fiskarter än de normalt jagar:

”När torsken minskar ger de sig på andra arter som till exempel abborre, gädda, ål och sik. Sälen kan till och med vara ett större hot än yrkesfisket på sina håll. Det kan räcka med att en säl går in i en lekplats för gädda så får vi en väldigt kraftig påverkan.”

Johan Mörn säger att sälen, för att det ska löna sig att jaga till exempel strömming på ett sätt som inte kräver för mycket energi, söker större stim och fiskar som är tillräckligt stora. Måhända är det nedåtgående strömmingsbestånd i Östersjön som påverkar även sälarnas flyttmönster och allmänna välmående.

– På svenska östkusten säger de att sälarna blivit magra, men det har vi ännu inte sett något av på Åland.

Yrkesfiskare har möjlighet att få ersättning för sälskador och det är viktigt att det stödet finns kvar, säger Johan Mörn.

– Problemet är att stödet baserar sig på det du har fiskat. Men de som inte fått någon fisk på grund av säl får inte någon ersättning heller. Det är en delorsak till att vi inte längre har så många fiskare.

Prioritera problemsälar

I artikeln här intill redogörs för att den åländska kvoten för säljakt är långt från att fyllas. Själv är Johan Mörn med och fäller runt 10-20 gråsälar om året tillsammans med andra jägare.

– Att intresset att jaga går ner kan säkert bero på att man inte kan sälja eller göra något av sälprodukterna längre. Vårjakten försvann ju också vilket gör att det är färre jägare ute på vattnen.

Tror du att fler jägare skulle motiveras att åka ut om det fanns en skottpeng?

– Kanske om man skulle kunna få en skottpeng eller premie för problemsälarna som är inomskärs och på lekplatserna för sik – men en skottpeng för allmän jakt ute i havet tror jag inte skulle fylla sin funktion.

Vilken roll spelar den åländska jakten på 100-300 sälar när det finns tiotusentals av dem i Östersjön?

– Ingen roll alls antagligen. Frågan är om åländska sälskyddsområdena borde tas bort. Eller så kunde man möjliggöra för en väldigt kontrollerad jaktturism på dem.