Sedan år 2016 har den omtyckta figuren Busis fungerat som en maskot för de yngre besökarna på Ålands konstmuseum. Nu har alla enskilda museer under takorganisationen Ålands museum gått samman och bildat en maskotfamilj, där varje museum fått en egen maskot. Syftet med maskotarna är att bland annat utveckla museernas barnpedagogik, men också att försöka förena de olika enheterna.

 – Vi vill med maskotarna försöka jobba mellan gränserna inom enheterna som ändå ligger under samma tak, och visa att museerna hör ihop. Det är också en viktig barnpedagogik som förhoppningsvis kan locka barn att vilja besöka museerna, säger Graham Robins, överintendent vid Ålands kulturhistoriska museum.

Bakom de tecknade figurerna står konstnären Amanda Chanfreau, som tillsammans med anställda vid de olika museerna har kommit överens om hur de olika maskotarna ska gestaltas för att spegla det enskilda museets verksamhet.

 – Det har varit ett väldigt kul projekt att jobba med och jag fick mycket idéer som gjorde det lätt att sätta i gång, säger hon.

Genomgående för alla maskotar är att de inte nödvändigtvis ska kopplas till något särskilt kön, samt att de ska ha ett attribut som går att koppla till museet maskoten representerar.

 – Vi försökte få till ganska så fantasifulla kreationer med vissa mytologiska kännetecken. Djuren är alltså inte helt verklighetstrogna, men man ska ändå kunna känna igen grunddjuret i dem, säger Amanda Chanfreau.

Säl, fladdermus och kråka

Till kulturhistoriska museet flyttar en sälliknande figur in.

 – Sälen är en väldigt viktig och central figur för Åland, och därför kändes det ganska självklart att vi skulle ha den som vår maskot, säger Graham Robins.

Sälen pryds av en folkdräkt, leridoler och har en klocka med sig som ska symbolisera tidsaspekten som museet har.

I Bomarsunds besökscenter ville man ha en auktoritär maskot som inte utstrålar för mycket militär. Genom att ta inspiration från Isela Valves bok ”Det flög en kråka över Bomarsund” blev resultatet en kråka som maskot.

 – Vi tänkte att det kunde vara bra med någon som kan hålla utkik över det stora området som är i Bomarsund, och då passade en kråka med en kikare bra för det ändamålet, säger Graham Robins.

Då man i Kastelholm har en skyddad fladdermuskoloni i Kastelholms slott ansåg man att en fladdermusliknande figur skulle passa där.

 – Kastelholm består ju av både slottet, Jan Karlsgården och fängelsemuseet Vita Björn, och därför har vår maskot fått en nyckelknippa med tre nycklar som går till alla museer och som också ska fungera som ett ihopbindande av de tre museerna, säger intendent Alma Karlsson från Kastelholms slott.

Ordnar namntävling

Även Eckerö post- och tullhus har en maskot i uttern Ecke, som blivit klädd i postiljonhatt och med ett posthorn runt ena armen.

 – Det ska gå att koppla maskoten till det museet där den huserar, säger Susanne Procopé Ilmonen, överintendent vid Ålands konstmuseum.

 – Det har också varit viktigt att barnen ska kunna identifiera sig med maskotarna och att de är gulliga och barnvänliga, säger Graham Robins.

Tre av maskotarna är ännu utan namn, men det hoppas man kunna åtgärda inom en snar framtid. Under Kulturnatten som ordnas den 11 augusti utlyser man nämligen en namntävling där man får komma med namnförslag till de nya maskotarna.

 – Då kan man även få tatueringar av maskotarna här på museet, säger Susanne Procopé Ilmonen.

Hur maskotarna i praktiken ska användas på de enskilda museerna är ännu under utveckling, men att de ska locka barn till såväl lek som lärande är ett som är säkert.

 – Kanske man kan göra det som en form av samlande, och att ett besök vid ett museum kan göra att barn också vill besöka de andra museerna för att träffa alla maskotar i maskotfamiljen. Vi funderar också på om man skulle sälja produkter med maskotarna i museibutikerna, säger Graham Robins.