Havsbaserad vindkraft – en gigantisk risk

Näringslivets upprop om havsbaserad vindkraft talar om klimatkris, fossilfri energi och framtidens lösningar. De stora orden döljer en verklighet som kräver eftertanke.

Står vi inför en akut klimatkris? Klimathistorisk forskning visar att klimatet varierar. För 6.000 år sedan växte vilda vindruvor i Sverige. På 1600-talet kom ”lilla istiden”. Ännu på 1850-talet hade vi svåra missväxtår och 150.000 dog i Finland. Sedan har temperaturen stigit. Historikerna ser det som en återgång till en varmare period. Klimatalarmisterna har 1850 som 0-punkt och har i årtionden sagt att vi har högst tio år på oss att ”rädda klimatet”. Det vi ser i dag är en återgång till varmare perioder – inte nödvändigtvis en kris.

Behov av mer fossilfri energi? Finlands elproduktion var till 94 procent fossilfri 2023. Ålands bidrag till världens utsläpp är 0,0003 procent. Att exploatera 1.200 km² hav för en marginell klimatnytta är inte hållbart utan symbolpolitik.

Näringslivet talar om ”mest lovande framtida lösningar” då vindkraftsindustrin i Sverige gick med 4,6 miljarder SEK i förlust 2023. Konkursen i Aldemyrberget uppgår till en miljard SEK. Hur kan näringslivet tro att havsbaserad vindkraft på Åland skulle värpa guldägg? Det är en gigantisk risk inför framtiden.

Vem tar ansvar när projektet kollapsar? Utländska ägare kan lämna kvar 350 möllor i Norrhavet. Samma sak kan hända vid en konkurs eller då den ekonomiska livslängden nås. 400 meter höga i betong, stål och plaster. Tonvis per ålänning som får notan. Vi måste få ett tufft regelverk på plats. Jag har påpekat detta länge. Det räcker inte med att bolaget har ”pengar på kontot” för avveckling. De måste vara på ett ”konto” som varken de eller en ny ägare kommer åt annat än i ett avvecklingsskede.

Nu ska vätgasen vara lösningen. De gröna projekten går i graven. Northvolt, Flexens vätgasprojekt och nyligen skrotades Australiens största planerade vätgasprojekt på 100 miljarder SEK. Men det är en ”nödvändighet för framtiden” enligt näringslivets upprop.

ÅAB hade tydligen lånat 1,8 miljoner euro till Fifax, men när det gäller havsbaserad vindkraft tar ÅAB ingen risk. De har inte och kommer inte att låna till projektet, men ÅAB:s fondbolag får provisioner oberoende av resultat. Fondandelsägarna och de åländska skattebetalarna står för riskerna. Guldregnet kan utebli och ålänningarna blir stående med en övergiven vindkraftsindustri i Norrhavet likt en kvarnsten om halsen.

Finansieringen då? OX2-hemsida: ”OX2 tillsammans med vår partner Ålandsbanken Fondbolag planerar för en storskalig havsbaserad vindkraftspark norr om Åland.” ÅAB har nu stoppat utbetalningarna från sin vindkraftsfond och ingen vet hur länge. Det känns som att fonden är en osäker finansieringskälla, eller vad säger Anders Wiklund på OX2?

Risker med ljud, plaster och många andra miljöproblem får jag ta upp en annan gång. Vi måste skydda Åland från att bli en dumpningsplats för misslyckade industriprojekt. Vi behöver mod att stå upp och säga nej – innan det är för sent!

Stephan Toivonen (ÅLD)