Tjej- och killgrupper bygger trygghet – inte ideologi

Vi vill bemöta den insändare som nyligen ifrågasatte nyttan med tjej- och killgrupper och huruvida metoden vilar på vetenskaplig grund. Det är förståeligt att man vill att offentliga medel används ansvarsfullt. Men gruppverksamhet för unga är inte ett experiment – det är en beprövad metod som använts i flera decennier både på Åland och internationellt.

Samtalsgrupper med fokus på kön och identitet bygger på tanken att unga i trygga rum kan prata om känslor, normer, relationer och självbild. Det finns omfattande forskning och utvärdering som visar att dessa grupper stärker psykisk hälsa, självkänsla och empati. Exempelvis har Ålands fredsinstitut i samarbete med organisationer i Lettland och Litauen visat hur metoden kan bidra till att motverka skadliga könsnormer och främja respekt för andra. Viktigt för metoden är att samtalen i grupperna alltid tar avstamp i det de unga vill diskutera och väljer att dela sina tankar om. Det kan vara allt från relationer, deras vardag på nätet till yrkesval och tankar om döden. Insändaren frågar om metoden bygger på något annat än genusvetenskap. Svaret är ja – metoden vilar på både pedagogik, psykologi och socialt arbete. Det är inte fråga om att "lära ut en ideologi", utan att ge unga verktyg att förstå sig själva och sin omvärld.

Frågorna om uppföljning och utvärdering är helt legitima. Det är viktigt att följa upp alla projekt med offentliga medel. Men att på förhand misstänkliggöra en hel metod som i åratal visat sig vara till nytta för unga, riskerar att osynliggöra det verkliga problemet: att många unga i dag mår psykiskt dåligt och saknar vuxna att prata med.

Tjej- och killgrupper är inte lösningen på allt – men de är en viktig del av det förebyggande arbetet. Vi hoppas att Åland fortsätter vara ett samhälle som vågar investera i sina unga.

Jenny Jonstoij

Ordförande Ålands feministparaply

Mari Puska

Ordförande Regnbågsfyren Åland