En ändring av jaktlagen är på gång, och i veckan förde näringsminister Jesper Josefsson (C) en omfattande lagpromemoria till lagberedningen för vidare åtgärder.

PM:et har tagits fram av jakt- och viltvårdsenheten. Huvudsyftet med att ändra lagen är att få en bättre kontroll över förvaltningen av vitsvanshjort – något som varit ett önskemål från delar av skärgården (se skild artikel). Men det ingår även många andra justeringar i förslaget.

En förändring som förs fram är krav på skjutprov vid all jakt på klövvilt där flera jägare jagar tillsammans (så kallad gemensamhetsjakt) och kulgevär används. Det kravet gäller i dag alla former av älgjakt, men skulle med en ändring av lagen alltså även omfatta jakt på rådjur och vitsvanshjort.

– Vi knyter kravet på skjutprov till jaktformen i stället för till vilken art som jagas, säger Robin Juslin.

Förslaget omfattar däremot inte vakjakt från torn.

– Gemensamhetsjakten kräver större krav på skyttarna, och då är det också rimligt att ställa lite högre krav på skjutskickligheten. Vid gemensamhetsjakt är det mer folk och hundar i skogen och viltet är rörligare. Du får inte lika ”lugna” skottchanser som vid jakt från torn.

Älgprovet räcker

Det handlar dock inte om skilda skjutprov för vitsvans och rådjur, utan det årliga älgskytteprovet skulle gälla även övriga jaktformer.

Tror du det finns en risk att många jägare faller bort med det här?

– Nej, skjutprovet är ju redan inarbetat i och med älgjakten och än så länge är det ganska samma personer som jagar både älg och hjort.

– Och orkar man inte göra skjutprovet kan man ju fortfarande skjuta rådjur och vitsvans från torn – eller använda hagelgevär vid gemensamhetsjakt på rådjur, säger Robin Juslin.

Tidigare har jaktledaransvar gällt endast vid älgjakt, men nu föreslås det även införas vid jakt på rådjur och vitsvanshjort.

– Samtidigt lindrar vi det formella ansvaret, tidigare har jaktledarna haft många skyldigheter som vi nu skriver ned genom att betona allas personliga ansvar lite mer.

Slopar rådjurslicens

Dagens system, där tillstånd till jakt på rådjur specificerar antalet djur som får fällas, bedöms som oändamålsenligt. I stället föreslås att tillståndsinnehavaren själv ska avgöra antalet.

Det betyder att det gamla systemet med jaktlagsvisa licenser slopas.

– Det är jägarna lokalt som har bäst möjlighet att avgöra vad som är en rimlig avskjutning, säger Robin Juslin.

Arealgränsen – som säger att jaktlagen måste ha jakträtt på ett sammanhängande område om minst 150 hektar – föreslås dock vara kvar oförändrad.

Lagberedningen ska nu jobba vidare med förslaget, som sedan förs till landskapsregeringen och sedan till lagtinget.