Enligt den socialvårdslag som trädde i kraft vid årsskiftet ska alla verksamhetsenheter inom socialvården göra upp en egenkontrollplan. Syftet är att säkerställa socialvårdens kvalitet, säkerhet och ändamålsenlighet.

En egenkontrollplan består egentligen av flera underplaner som berör olika områden. Det handlar om verksamhetens basuppgifter, klientens ställning och rättigheter, egenkontroll, klientsäkerhet och datasekretess.

– En egenkontrollplan är en ganska stor grej. Det är en manual för hur man bygger upp sin verksamhet och för vem som ska göra vad, säger Maria Erikson.

– Det är viktigt att man beskriver sin verksamhet och basuppgifterna, hur vården ser ut och vem som har rätt till vad utgående från sina behov. Det är också viktigt att beskriva hur servicen ser ut och vilka tjänster man kan erbjuda, samt att det finns ändamålsenliga lokaler och personal samt ett system för sekretess.

Ska anmäla

Egenkontrollplanen består också av till exempel vård- och läkemedelsplaner. Enligt Maria Erikson saker som kommunerna till viss del i dag redan har på plats.

– Syftet är att strukturera upp det kvalitetsarbete som redan finns i kommunerna. Många kommuner har redan i dag flera utarbetade underplaner, men de behöver sammanställas och kompletteras med nya planer i en egenkontrollplan.

En del av egenkontrollplanen handlar också om rutiner för anmälningsskyldighet. Det vill säga rutiner för hur en person ska gå tillväga om den lägger märke till eller får kännedom om ett missförhållande inom verksamheten.

– Då ska man meddela det till sin chef och egenkontrollplanen ska ge svaren på hur man går vidare. Egenkontrollplanen och rutinerna för anmälningsskyldighet ska stödja varandra.

16 av 17

ÅMHM har under hösten utövat tillsyn på den kommunala äldreomsorgen via en frågeenkät som skickats till samtliga sexton kommuner samt kommunförbundet Oasen. Och av 17 verksamheter är det bara Lemland som uppfyller socialvårdslagens krav på att ha en färdigt upprättad egenkontrollplan för äldreomsorg. Lemland är också den enda kommun som har rutiner för anmälningsskyldighet.

”En tredjedel av kommunerna har inte informerat sin personal

om anmälningsskyldigheten”, skriver ÅMHM i en projektrapport.

– Det är allvarligt så till vida att det här är krav som måste uppfyllas enligt lagen. En egenkontrollplan är ingenting som bör finnas, utan något som ska finnas. Sedan vet jag att många kommuner är på god väg att utarbeta sin egenkontrollplan och rutiner för personalens anmälningsskyldighet.

Pandemin har påverkat

Enligt Maria Erikson är poängen med en egenkontroll plan att klart och tydligt klargöra vilken kvalitet och service som äldreomsorgen i fråga kan erbjuda.

Varför tror du att det dragit ut på tiden för kommunerna?

– Det finns olika faktorer men den största boven i dramat är coronaviruspandemin. Man har inte haft tillräckligt med resurser.

Hon konstaterar också att avsaknaden av en egenkontrollplan inte i sig betyder att äldreomsorgen i praktiken inte fungerar. I teorin kan en verksamhet utan egenkontrollplan vara precis lika bra som en med en egenkontrollplan.

– Men det är en väldigt viktig plan och för den enskilda klienten är alla delar lika viktiga oavsett vilken kommun han eller hon bor i.

Har du någon uppfattning om den kommunala äldreomsorgen i stort, är det så att den fungerar även fast alla inte har egenkontrollplaner. Eller är det också så att verksamheterna inte fungerar som de ska?

– Det varierar väldigt mycket. Vissa kommuner har det mesta i sin ordning men saknar egenkontrollplan, medan andra kommuner har vissa delar de behöver jobba med.

Av rapporten framgår det också att bara 9 av 16 kommuner offentliggör uppgifter om uppskattad väntetid till kommunens socialservice i enlighet med lagens krav.