I dagarna presenterade Ålands utrednings- och statistikbyrå (Åsub) färska siffror gällande Ålands hållbara utveckling. Av siffrorna framkommer att produktionen av vindenergi uppgick till ca 58,1 GWh år 2019. Det är 18,6 procent av den totala energimängd som nyttjas på Åland.
Med den nya vindkraftsparken kommer vindenergi stå för cirka 65 procent av den totala åländska elkonsumtionen.
Åland ökar genom satsningen sin självförsörjningsgrad på el samtidigt som vi vet att ökad tillgång på förnybar el lockar nya elkrävande industrier och ger nya jobb. Samtidigt skapas förutsättningar för exempelvis produktion av grön vätgas och andra elektrobränslen.
Den åländska vindkraften är en bok med många kapitel. Från att Åland varit mer eller mindre pionjär på området har den åländska vindkraften mött på motstånd från miljöaktivister och lidit svidande nederlag, när det kommer till stöd från den finländska staten. Där stöden uteblev på grund av tolkningar av självstyrelselagen.
Trots detta har viljan att få till stånd större vindkraftsparker på Åland alltid funnits där. En vilja som är starkt förankrad i det faktum att de åländska förhållandena för vindkraft tillhör de bättre i hela Finland.
Ålands elandelslag (ÅEA), Ålands Vindenergi Andelslag (ÅVA) och Leovind Ab är bolagen som står bakom satsningen. En satsning som i storleksordningen är på 45 miljoner euro.
Externt kapital söks från andra aktörer med en förhoppning att man skall få in 17-18 miljoner euro. Resten ska sedan finansieras med lån.
Visst är detta ett risktagande för samtliga deltagande parter, men i ett större sammanhang vet vi att elkonsumtionen kommer att öka i jakten på utfasning av fossila energikällor. Det i sin tur visar på att det är en hållbar satsning, såväl miljömässigt som ekonomiskt och socialt.
I vår närregion byggs det inte lika många vindparker längre och organisationen Svensk vindenergi ser att antalet nya parker minskar. Detta samtidigt som produktionen av vindenergi ökar.
För Ålands del är vindenergin däremot fortfarande en oexploaterad möjlighet. Kanske inte ur ett export hänseende, vilket var drömmen från början, utan snarare för att se till att Åland blir så självförsörjande som möjligt inom energi. Det skulle ge oss helt andra förutsättningar att utveckla vårt Åland på ett hållbart sätt. Satsningen på vindenergin är således välkommen ur många perspektiv.

I Gävle pågår för tillfället en diskussion om en liknande men havsbaserad vindskraftspark. I debatten som pågår kring den satsningen har argumenten för eller mot kryddats med att satsningen i grund och botten är en fråga om vilken natur- och miljöskuld som lämnas till kommande generationer. Det är ett synsätt som ytterligare stärker vikten av satsningen, som nämnda bolag nu gör. Skulden som lämnas till kommande generationer kan genom satsningen på vindkraft minska.

I dagar där vår vardag präglas av oro och diskussioner om pandemier är satsningen på en vindkraftspark i Eckerö en satsning som ger framtidstro. Inte bara från ett miljö- och klimatperspektiv utan även från andra perspektiv.
Byggandet av en vindkraftspark medför arbetsplatser och ökade skatteintäkter. Att åländska pengar stannar på Åland.
Vi ska hoppas att ÅEA, ÅVA och Leovind Ab med projektledaren Leif Nordlund i spetsen hittar intresserade investerare, så att den åländska vindenergin äntligen får välförtjänt vind i seglen. Det skulle samtliga inblandade vara förtjänta av.

Daniel Dahlén