Ledare
Med det bästa rörelseresultatet i Rederi Ab Eckerös historia på 25,6 miljoner euro och det näst bästa nettoresultatet på 18,8 miljoner euro uppvisas stabilitet och framtidstro.
Karin Hougberg
Viktigt med ett starkt Rederi Ab Eckerö
När Rederi Ab Eckerö går starkt står Åland starkare. Det handlar både om en trygg snabbrutt i tuffare miljökrav och om att bevara den åländska identiteten.
Ledarsidan
Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.
Pandemin slog hårt mot Rederi Ab Eckerö, men nu står bolaget åter på benen. Med det bästa rörelseresultatet i bolagets historia på 25,6 miljoner euro och det näst bästa nettoresultatet på 18,8 miljoner euro uppvisas stabilitet och framtidstro. Rederiet har fattat rätt beslut och satsningen på att ställa om bolaget från kryssningar till att agera som ”flytande broar” för transporter över Sverige - Åland - Finland - Estland har visat sig lönsam.
Att Rederi Ab Eckerö går bra är inte bara bra för rederiet – det är bra för hela Åland. Som enda rederi som upprätthåller snabbtrafik mellan Sverige och Åland är rederiet inte bara en viktig del av försörjningskapaciteten utan framför allt en viktig kugge i den åländska svenska identiteten.
Närheten och möjligheten att ta sig snabbt över till Sverige är viktig för att upprätthålla familjeband och vänskap. Det öppnar även upp Åland för svenska marknaden.
På många sätt är Åland därför beroende av att Rederi Ab Eckerö går bra och är stabilt inför framtida utmaningar. Utmaningar som kommer att komma men som rederiet nu tycks rusta sig bra inför.
Det förvånar nog ingen att rederiet dominerar resandet mellan Åland och Sverige. Bolaget uppskattar att de har en marknadsandel på drygt fyra femtedelar. Det är en självklar utveckling då ålänningar, men även svenskar, föredrar kortrutt när man ska ta sig till och från Åland. Att bolaget också utökat sin fraktmarknadsandel på Finska viken från cirka 40 procent till 46 procent är glädjande och det stärker helheten genom att man minskar rederiets beroendet av den välmående Grisslehamns trafiken, när andra linjer går allt bättre.
Som enda rederi som upprätthåller snabbtrafik mellan Sverige och Åland är rederiet inte bara en viktig del av försörjningskapaciteten utan framför allt en viktig kugge i den åländska svenska identiteten.
Visst finns det engångsposter i resultatet. Försäljningen av roro-fartyget ms Transporter gav engångseffekt (3,4 miljoner euro) och avveckling av Eckerö Shipping och Williams Buss stramar upp strukturen. Trots dessa engångspunkter är nog dividendförväntningarna på rederiet, som till många delar kan räknas som ett folkrederi, relativt stora. Inte minst med tanke på resultatet och den starka balansräkningen.
Frågan är bara hur stor del av överskottet som faktiskt bör delas ut, när samma pengar snart behövs för att finansiera den omställning som ska hålla rederiet flytande på längre sikt.
Rederiets kostnader för utsläppsrätter nästan fördubblades under fjolåret och är nu på 5 miljoner euro och förväntas stiga ytterligare. Det är ett direkt slag mot resultatet om inget görs.
Samtidigt finns planer på batterilösningar för ms Eckerö och ms Finlandia ska bli det första hybridfartyget på Finska viken. Delvis driven på el.
Allt det här kostar stora pengar, men är samtidigt direkt avgörande för att klara de allt strängare miljökraven från EU.
Rederi Ab Eckerö är relativt långt framme i omställningsarbetet, men det kommer inte gratis. Det ställer stora krav på organisationen i sin helhet, men även på investeringar. Det pressar ner lönsamheten samtidigt som vi som passagerare får vara med och ta ett större ansvar för omställningen genom justerade priser. Det är utmanande inte bara för rederiet utan för hela Åland som behöver sin prisvärda bro till Sverige.
Med detta sagt är det ändå mycket som går åt rätt håll för Rederi Ab Eckerö. Det är viktigt inte bara för rederiet och dess aktieägare utan även för hela Åland som är så beroende av snabbrutten till Sverige. Just därför finns det skäl att påminna om att den kortsiktigt mest generösa utdelningen inte nödvändigtvis är den lösning som bäst tjänar ålänningarna på lång sikt.