Strömmingsbestånden är på uppgång

Ledaren (27.5.2026) i Ålandstidningen ger en missvisande bild av Finlands linje i frågan om strömmings- och vassbuksbestånden, som uttryckligen har gått ut på att följa den vetenskapliga rådgivningen och trygga beståndens återhämtning. Detta är särskilt viktigt för Finland som har de största strömmingsfångsterna i Östersjön.

Under de senaste åren har man därför stärkt strömmings- och vassbuksbestånden genom att kraftigt minska kvoterna i enlighet med det internationella havsforskningsrådets ICES råd och på Finlands initiativ tillämpat trålfiskeförbud under vårens lekperiod.

Under Naturresursinstitutets forskningsresa i september 2025 observerades rikligt med strömming i Bottenhavet och att strömmingen har gott om föda och är i god kondition. Den här positiva utvecklingen bekräftades när ICES den 29 maj gav sina råd om östersjöfisket 2027. ICES råd visar att bestånden av strömming och vassbuk i Östersjön är på uppgång och att fiskekvoterna märkbart kan höjas.

I ledaren välkomnar man även Europaparlamentets förslag till ett stopp för trålning för fiskmjöl och fiskolja i Östersjön. Ledaren anser att strömming och vassbuk inte bör användas som foder åt norsk odlad lax i stället för att hamna på våra tallrikar. Även här är det viktigt att se på fakta om trålfisket och konsumtionen.

ICES råd för 2026 är att sammanlagt cirka 150 000 ton strömming kan fiskas i centrala Östersjön och Bottniska viken. För Finland innebär det en fångst på cirka 66.000 ton eller 12 kilo per person i året. Tyvärr är konsumtionen av strömming i Finland endast cirka 0,13 kilo per person i året trots ihärdiga försök med produktutveckling och marknadsföring. Fiskmjölsproduktionen är därför ett sätt att skapa mervärde och efterfrågad laxfisk, inklusive inhemsk regnbågslax åt konsumenterna samt arbetstillfällen längs kusten.

Tack vare produktionen av fiskmjöl kan fiskodlingen i Finland och på Åland använda sig av inhemskt foder och samtidigt återvinna de näringsämnen som finns i havet. Om inte strömmingen nyttjas kan det även leda till övertäta bestånd och mager fisk.

Det småskaliga kustfisket behöver naturligtvis värnas och Finland har därför reserverat en tillräcklig strömmingskvot för fisket med skötor och ryssjor som räcker för hela året. Kustfisket i Finland har inte heller haft någon brist på strömming så som på den svenska Bottenhavskusten, även om fångsterna även där har ökat. I alla händelser kan inte det småskaliga fisket sörja för utbudet av strömming under hela året, för det behöver vi trålfisket och förädlingsindustrin.

Enligt ledaren i Ålandstidningen ska ministerrådet i sitt beslut i oktober 2025 ha beslutat om kvoter över det vetenskapliga rådet, vilket alltså är en förvrängning av verkligheten. Kvoterna för strömming för både centrala Östersjöns och Bottniska vikens bestånd fastställdes för 2026 betydligt under det vetenskapliga rådet.

Orian Bondestam

Konsultativ tjänsteman, Jord- och skogsbruksministeriet

Petter Lobråten svarar:

Tack till Orian Bondestam för replik. Min formulering om att ministerrådet ”klubbade kvoter över det vetenskapliga rådet” var oprecis. Kvoterna för 2026 låg under ICES huvudrådgivning. Det Sverige och kommissionen kritiserade var att kvoterna sattes över den så kallade femprocentsregeln, artikel 4.7 i den fleråriga förvaltningsplanen för Östersjön. Regeln är EU:s egen lagstadgade försiktighetströskel: fiskemöjligheterna ska alltid fastställas så att risken att lekbeståndets biomassa sjunker under den kritiska gränsen är högst fem procent.

Men det förändrar inte sakfrågan. Försiktighetsregeln finns där just för att skydda bestånden från kollaps, och den frångicks. ICES rådger fortsatt nollkvot för det västra Östersjöbeståndet av strömming, som har varit stängt för riktat fiske sedan 2021, och torsken är fortsatt kollapsad. Att bestånden i centrala Östersjön och Bottenhavet enligt ICES nya råd visar viss återhämtning är goda nyheter, men forskningsstiftelsen BalticWaters påminner om att ”Östersjön är fortfarande långt ifrån återhämtad”.

Du har en poäng i att industrifisket fyller en funktion för vattenbrukets foderbehov. Det är legitimt, men inte tillräckligt så länge bestånden är pressade och försiktighetsregeln kan åsidosättas. Europaparlamentets resolution av den 21 maj pekar i samma riktning: under en återuppbyggnadsfas bör trålfiske för fiskmjöl och fiskolja pausas.