Insändare
Vem ska hålla landskapet öppet när fåren försvinner?
Skicka in en insändare
För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.
Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).
Biologisk mångfald och öppna landskap är kanske två av de mest använda orden i dagens miljödebatt. Men bakom dessa begrepp finns en verklighet som alltför sällan diskuteras, utan betande djur finns varken biologisk mångfald eller öppna landskap.
På Åland har fåren länge spelat en avgörande roll i detta arbete. De är särskilt lämpade som betesdjur eftersom de är relativt enkla att flytta mellan olika betesmarker under säsongen. Tack vare dem hålls hagar, strandängar och skärgårdsholmar öppna och levande.
Därför är det med stor oro jag ser hur fårnäringen på Åland snabbt minskar.
Under lång tid har lönsamheten varit svag, precis som inom många andra husdjursgrenar. Även om priset på lammkött nu utvecklats mer positivt, kvarstår en avgörande utmaning: generationsväxlingen. Det saknas helt enkelt unga som är beredda att ta över. Och det är inte svårt att förstå varför.
Att driva en fårgård innebär att vara bunden till arbetet årets alla dagar. Under lamningsperioden är 20-timmarsarbetsdagar inget ovanligt. De få timmar som återstår delas upp i korta stunder. Kanske hinner man med en kopp kaffe, en snabb matbit eller en kort vila. Det är ett yrke som kräver enormt engagemang, men som alltför sällan ger rimlig ersättning eller möjlighet till ledighet.
Samtidigt växer andra problem. Vargen utgör en allt större oro. I dagsläget finns ingen möjlighet till skyddsjakt innan ett angrepp redan skett. Det innebär att djurägare tvingas vänta tills skadan är ett faktum. Det skapar en ständig otrygghet inför betessäsongen. Att hålla djuren inne är dessutom inget alternativ eftersom djurskyddslagen kräver att de ska ut på bete.
Ytterligare ett hinder är transporterna till skärgårdens betesmarker. Många holmar som tidigare betats riskerar nu att växa igen, efter att landskapet sålt fartyget “Prackan”, som tidigare möjliggjorde transporter av djur. Konsekvensen blir igenväxning och därmed förlorad biologisk mångfald.
Så länge det saknas ekonomiska förutsättningar, rimliga arbetsvillkor och fungerande lösningar på rovdjurs- och transportproblemen ut till skärgårdsholmarna ser framtiden för fårnäringen mörk ut. Och när fåren försvinner kommer det att märkas i form av igenväxande landskap, förlorade naturvärden och ett fattigare kulturlandskap.
Vi kan tala hur mycket som helst om biologisk mångfald. Men utan betande djur stannar det vid ord.
Pia Eriksson
Vd, Ålands producentförbund r.f.