Vad kan 2026 föra med sig?

Nytt år och nya möjligheter. Ja, så brukar det heta i allmänna ordalag. Men vi kan lägga ett ganska turbulent 2025 till handlingarna och i spåren av allt som hänt är det många som bär på en liten oro för vad som ska hända under året som kommer. 

Mycket av det som vi har tagit för givet har slagits i spillror. Pax Americanas tid är förbi, Ryssland blir allt mer aggressivt och i detta läge är det viktigare än någonsin att Europa står på egna ben, inte låter sig splittras utan reser sig ur de byråkratiska kvarnarna och på allvar får medlemsstaterna att närma sig varandra. 

För lösningen är inte splittring utan större enighet, fler rivna murar och en verklig gemensam inre marknad. Det är vad som krävs för att Europa ska kunna ta nästa steg och säkra en självständig framtid bortom Rysslands drömmar om ett splittrat Europa med lydstater. Får vi se en sådan utveckling av EU under 2026? Mycket talar för en sådan riktning, men den avgörande frågan är om väljarna förstår och accepterar vad den innebär.

Ekonomiskt talar flera prognoser från bland annat OECD om en fortsatt tillväxt på världsmarknaden. I dessa bedömningar väntas USA gå starkare, men Europa ligger efter. USA får en kortsiktig kick av den så kallade “One Big Beautiful Bill Act” som ger kraftiga investeringsincitament genom bland annat full avskrivning på investeringar och lägre effektiv bolagsskatt. 

Detta medan vi inom Euroområdet väntas fortsätta brottas med låg inhemsk efterfrågan, industrinedgång, kvarvarande energichocker samt osäkerhet kring handel och tullar. Lösningen på detta är enligt den franska nobelpristagaren i ekonomi 2025, Philippe Aghion, att Europa blir än mer integrerat. Det är en linje som många experter pekar ut som vägen till ett starkare EU.

På teknikområdet talar flera experter om att AI nu går in i en ny kommersialiseringsfas. Fortsatta investeringar inom området driver på tillväxten. Samtidigt går AI från att ha varit en hype till mer konkreta användningsområden. Det kommer att ställa mycket på ända av det vi tidigare tagit för givet. Nya möjligheter är givetvis en aspekt, men som den andre Nobelpristagaren i ekonomi 2025, Joel Mokyr, poängterade i samband med Nobelfesten kan även andra frågeställningar dyka upp. För precis som den industriella revolutionen medförde att en stor grupp människor ställdes utanför arbetsmarknaden då deras kunnande blev irrelevant, kommer även AI kunna medföra samma sak nu 200 år senare. Hur ska samhället i stort hantera den frågan? Det är säkerligen något som blir föremål för diskussion under året som kommer. 

Ser vi på det lokala planet påverkas även vi av den turbulenta omvärlden, men några saker sticker ut - bland annat revideringen av självstyrelselagen. Ska det bli någon revidering talar det mesta för att det är i år vi kan få se ett konkret förslag efter år av förhandlingar. 

Det är även i år som Åland får en starkare formell roll i Nordiska rådet genom en permanent plats i presidiet. Det stärker inte bara Åland som autonomi utan även den åländska identiteten och knyter samtidigt Åland närmare den nordiska gemenskapen. En gemenskap som är otroligt viktig i de tider vi lever. 

Tiderna är trots allt rätt utmanande. Människor är dessutom ofta benägna att ta ut det negativa i förskott. Samtidigt ger ett nytt år nya möjligheter och det är viktigt att vi lägger fokus på det. För världen har aldrig varit bättre än den är i dag. Det tål att tänkas på innan vi låter oss gå vilse i omvärldens alla utmaningar.