Självklart undersöka även äldres bröst

Vänta inte och hoppas på det bästa. Cancer är en smygande sjukdom med många ansikten. Men en gemensam nämnare är att ju längre den får växa i kroppen, desto svårare blir den att betvinga. Och ju äldre vi blir, desto vanligare blir sjukdomen.

På Åland kallas i dag kvinnor i åldern 45–74 år till avgiftsfri bröstcancerscreening. Precis som Ålands cancerförening föreslår i sitt i går lanserade medborgarinitiativ bör vi allvarligt överväga att höja åldern. Frågan initierades ursprungligen av Norra Ålands äldreråd i november i fjol. Var fjärde bröstcancer drabbar en kvinna över 75 år och fler än hälften av alla dödsfall i bröstcancer inträffar i denna åldersgrupp. 

Under åren 2019 och 2023 upptäcktes elva fall av bröstcancer på Åland bland kvinnor mellan 40 och 45 år. Bland kvinnor över 75 år upptäcktes under samma period 27 fall, en ökande trend, konstaterar Gun-Mari Lindholm, ordförande i Ålands cancerförening i en intervju i Ålandstidningen i onsdags.   

Argumentet emot en höjning är att screening i hög ålder kan leda till överdiagnostik och belasta redan knappa resurser, eftersom nyttan av regelbundna kallelser bedöms minska ju äldre kvinnorna blir. Men samtidigt ökar den generella medellivslängden. Vi blir äldre allt senare. Åldersgränser, intervaller och riskbedömningar behöver ses över i takt med att forskningsläget utvecklas. På flera håll i Norden diskuteras justeringar av bröstcancerscreeningens åldersspann, eftersom både insjuknandemönster och behandlingsmöjligheter förändras över tid.

Frågan om utökad bröstcancerscreening på Åland är i grunden en fråga om prioriteringar inom den förebyggande vården. Screeningprogram är ett av de mest kostnadseffektiva verktyg vi har för att minska dödlighet och lidande i cancersjukdomar. De bygger på en enkel princip: att upptäcka sjukdom i ett tidigt, behandlingsbart skede.

Åland har etablerade screeningprogram för bröstcancer, livmoderhalscancer och i ökande grad för tjock- och ändtarmscancer. Mammografin har under lång tid varit en hörnsten i arbetet mot bröstcancer. Cellprovtagningen har kraftigt minskat insjuknande och dödlighet i livmoderhalscancer. Tarmcancerscreeningen är ett nyare tillskott, men internationella erfarenheter visar tydligt att även den kan rädda liv när deltagandet är högt.

För Ålands del aktualiseras frågan av två skäl. Det första är det epidemiologiska: bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor, och även om majoriteten av fallen inträffar inom nuvarande screeningåldrar förekommer insjuknande både före och efter dessa intervall. Det andra är strukturellt: Åland har en liten befolkning och korta beslutsvägar, vilket ger möjligheter till relativt snabba justeringar av vårdprogram när behov identifieras.

En utökning av bröstcancerscreeningen, exempelvis genom att bredda åldersintervallet eller erbjuda tätare kontroller för definierade riskgrupper, innebär ökade kostnader på kort sikt. Samtidigt kan tidig upptäckt minska behovet av mer omfattande och kostsam behandling i senare stadier. För att inte tala om ett minskat personligt lidande.