Brev från riksdagen

Mats Löfström.

Ekonomi, säkerhet och vård dominerar politiken 2026

Publicerad

Skicka in en insändare

För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.

Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).

I diplomatins värld är det bättre att vara en spelare än en spelpjäs, konstaterade president Alexander Stubb när han för ett par veckor sedan öppnade det nya riksdagsåret. Förändring är ingenting man behöver vara rädd för – det gäller att påverka den. Vi måste också själva ha förmågan att förändras. Nostalgi är ingen strategi, fortsatte han.

De här orden beskriver det nya världsläge vi befinner oss i, som i grunden påverkar Finlands och Ålands utrikes- och säkerhetspolitiska omgivning. Det mesta sker inte över en natt, såsom Rysslands storskaliga invasion av Ukraina, men de utrikespolitiska kontinentalplattorna rör sig nu i snabb takt – som isflak som bryts loss. Tiden efter kalla kriget är över och en ny världsordning formas. Det gäller att inte bli kvar ensam på ett isflak.

Utrikes- och säkerhetspolitiken kommer forma riksdagens arbete det kommande året. I samband med fyraårsdagen av det brutala storanfallet på Ukraina påminns vi åter om att frihet har ett pris. Finland behöver fortsätta vara med och betala det genom stöd till Ukraina, så länge det behövs. Stödet har varit avgörande. Det har bidragit till att Rysslands anfall kört fast och, tillsammans med sanktionerna mot den ryska ekonomin, höjt Rysslands kostnader så mycket att Putin nu kommit till förhandlingsbordet. Förhoppningen är att kriget kan ta slut i år, men det måste ske på ett sätt som ger långvarig stabilitet så att Ryssland inte bara återuppbygger sin militär och anfaller på nytt.

Den andra stora nationella frågan i år är ekonomin. Finland brottas med stora offentliga budgetunderskott, svag tillväxt och en av Europas högsta arbetslöshetsnivåer. Regeringen har försökt tackla problemen med omfattande inbesparingar samt strukturella reformer på arbetsmarknaden och i skattepolitiken. Av flera skäl har åtgärderna ännu inte gett förväntad effekt. Den kanske viktigaste orsaken är den osäkerhet många känner, som gör att även hushåll med god ekonomi sparar i stället för att använda pengar. Det lägger en våt filt över ekonomin där aktivitet och sysselsättning hålls tillbaka. Regeringen har inte fullt ut lyckats stärka förtroendet genom sin kommunikation, även om den största orsaken – den geopolitiska oron – inte är något Finland bestämmer över själva. En hållbar fred i Ukraina skulle vara den enskilt viktigaste händelsen för att snabbt stärka Finlands ekonomi, genom att omedelbart öka efterfrågan och framtidstron.

Det tredje temat i den nationella debatten i år handlar om vården. Eftersom social- och hälsovården är åländsk behörighet enligt självstyrelselagen påverkas Åland inte direkt av vårddebatten i Finland. Där har stora besparingar genomförts genom sänkt servicenivå vid många mindre sjukhus, i syfte att centralisera verksamheten till större städer.

Det finns också hundratals andra viktiga frågor i debatten. Riksdagen väntas behandla omkring 300 lagförslag under riksdagsåret. Bland dem finns många frågor av stor betydelse för Åland. Det är ändå viktigt för oss att känna till de frågor som dominerar nationellt eftersom allt hänger ihop.