Staden borde investera i preventiva insatser 

Mycket har skrivits om Pub Bastun och många synpunkter och perspektiv har lyfts fram. Den starkaste invändningen mot att låta Bastun fortsätta att vara i Träffpunkt Ungdoms regi (utan krav på ersättning för renovering) har varit att detta skulle strida mot en normal konkurrensutsättning (i förhållande till andra pubar och till andra föreningar) och därmed utgöra antingen en orättvisa eller omotiverad ekonomisk belastning för vår stad.

Men Träffpunkt Ungdom är en tillflykt för ungdomar i en ålder då många känner sig vilsna och letar efter gemenskap och mening. Då står den verkliga konkurrensen inte mellan ett antal pubar, eller ens mellan likvärdiga föreningar i behov av utrymme. Då står konkurrensen mellan ett samhälle som skapar utrymme för gemenskap, för tid att mogna och hitta sin plats – eller ett samhälle som i praktiken bäddar för marginalisering, kanske till ett liv på nätet med erbjudan om gemenskap i olika former av extremism, eller lockar till ett liv som kriminell.

Det är den konkurrensen – konkurrens om våra ungdomars framtid, välmående och samhällsdeltagande – vi som samhälle, i detta fall Mariehamns stad, bör försöka vinna. Det är mer som står på spel än frågan om en marknadsmässig hyra.

Varje ungdom som marginaliseras kostar samhället 370.000 euro, har nyligen en forskningsrapport i Finland visat. Kan bara fyra ungdomar hindras från att marginaliseras så har renovering av både Bastun och Doktorsvillan bekostats med råge.

Vi vågar påstå att Bastun haft avgörande betydelse för att på ett bra sätt lotsa flera generationer av åländska ungdomar in i vuxenlivet. Bastun har med andra ord redan i mer än 50 år förhindrat marginalisering och utanförskap och länge varit en mycket bra ekonomisk satsning. Betydelsen av en sådan plats har inte minskat under de senaste åren – tvärtom har den ökat. Med blicken vänd speciellt västerut är det självklart att vi ska göra allt vi kan för att öka preventiva åtgärder, inte förstöra befintliga och fungerande sådana. Allt annat är att spela rysk roulett med våra ungdomars och i förlängningen hela samhällets framtid.

Skulle staden dessutom utöka preventiva verksamheter med en lika meningsfull lösning för Doktorsvillan skulle staden även där kunna satsa på barn och ungdomars välmående. Eftersom Doktorsvillan visat sig vara svår att hyra ut på marknadsmässiga grunder (för att köket inte tillåter mer än en enkel kaféverksamhet?) kunde Mariehamns stad mycket väl överväga denna satsning.

En kulturförening driven av utbildade konstnärer med kapaciteten att på olika sätt skapa innehåll; känslan av inkludering och mening genom ett flertal former av konstnärlig verksamhet – i samarbete med Träffpunkt Ungdom – kunde mycket väl vara en lyckad lösning.

Vi är tacksamma över det kloka beslutet att inte sälja Bastun och vi vill varmt uppmuntra staden till att fortsätta att på olika sätt investera i våra ungdomars framtid – och därmed ett välmående och attraktivt Åland.

Jenny Carlstedt
Therese Karlsson
Caroline Pipping