För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.
Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).
De senaste månaderna har Rysslands hybridattacker eskalerat både i allvar och frekvens. I augusti försökte man attackera ett ukrainskt fraktplan med en bombbestyckad drönare i tyska Leipzig. Ett annat flygplan från DHL krockade lite senare med en annan drönare i luften, men kunde landa säkert. Man var ändå inte långt ifrån en katastrof. Tyska myndigheter har sagt att Ryssland låg bakom attacken. Senare samma månad brändes en fabrik, som tillverkade militär utrustning för Ukraina, ner i Estland. Estniska myndigheter har öppet sagt att Ryssland låg bakom attacken.
I mitten av september hittades metallrör utsatta på över 20 olika ställen på det holländska järnvägsnätet med avsikt att sabotera tågtrafiken. På samma sätt saboterades en järnvägslinje i Polen i november och i Lettland hade man förra veckan flera kränkningar av gränsövergången där beväpnade maskerade män eskorterat grupper av människor från Belarus mot den lettiska gränsen, samt även saboterat staketet mellan länderna. Cyberattacker och desinformationskampanjer i sociala medier är vardagsmat, liksom försök att påverka olika länders demokratiska val.
Det finns ännu inte bevis på vem som låg bakom de drönarattacker som sänkt och skadat fyra fartyg utanför Bulgariens kust, också inom landets ekonomiska zon, där besättningsmedlemmar saknas. Det visar dock att det skett en betydande eskalering i nivån av risktagning.
Europa och Natos medlemmar har hittills haft svårigheter att bemöta hybridattacker på lämpliga sätt, något man måste hitta verktyg för så att de inte ska fortsätta.
För en dryg månad sedan hade jag förmånen att få hälsa president Sauli Niinistö välkommen till riksdagen som talare på en konferens för de nordiska och baltiska ländernas underrättelsetillsynsorgan. Niinistö talade i sitt tal om hybridhot som han konstaterade att är alla hemska saker vi kan tänka, och alla hemska saker vi inte ens kan tänka. Niinistö har tidigare sagt att kosacken tar allt som är löst, och med det menat hur viktigt det är att man är förberedd för att minska risken att utsättas för hybridhot och hybridattacker.
Ålandstidningen
Det gäller också på Åland där vi måste se till att allt sitter fast. Även om inga direkta militära hotbilder finns mot vare sig Finland eller Åland är det viktigt att hålla ögon och öron öppna, underrätta myndigheter ifall man ser något suspekt, även om vi så klart ska hålla huvudet kallt och inte oroa oss i onödan. För ett av hybridhotens mål är att sprida osäkerhet, ängslighet, rädsla, vilseleda, splittra och att skapa förvirring. Därför får man aldrig låta osäkerhet paralysera och det bästa receptet mot oro är att vara förberedd.
Varför ökar hybridattackerna just nu? Ryssland har missuppfattningen att den enda anledningen till att de ännu inte vunnit kriget i Ukraina handlar om att väst stöder Ukraina så mycket. Man vill därför försöka underminera Europas vilja att stöda Ukraina genom att skapa oro och splittring i våra samhällen och politiska system. Putin befinner sig nu i spelarens dilemma där han ser hur mycket man förlorat i Ukraina, och därför beslutat att i stället dubblera insatserna för att försöka vinna trots allt man förlorat. De ökade hybridhoten ska ses i det cyniska ljuset.
