På tre veckor falnade hoppet om fred

Efter mötet mellan USA:s president Donald Trump och Rysslands dito Vladimir Putin i Alaska i mitten av augusti väcktes ett litet hopp om en framtida fred i Ukraina. Trump proklamerade att ett trepartsmöte mellan Ryssland, Ukraina och USA var inom räckhåll, att en fred kunde uppnås.

Tre veckor senare känns den freden långt borta, även om EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen under måndagen sade att en plan för tiotusentals europeiska soldater som en fredsbevarande styrka tagits fram.

Sedan mötet på den amerikanska flygbasen i Alaska, där Trump hjärtligt tog emot den ryske presidenten, som han så ofta hyllat, har dock verkligheten visat att freden ligger långt borta. Ryska företrädare har tonat ned fredsnärmandena, och den ryska krigsmaskinen har ökat sina ansträngningar och attacker. Enligt siffror som Wall Street Journal tagit del av har Ryssland fördubblat antalet drönarattacker sedan mötet i Alaska, från 71 till 141 om dagen. Också på marken har Ryssland hävdat framgångar de senaste veckorna.

Men det har inte stannat där. Ryssland anklagas också för att ligga bakom den störning som slog ut gps-systemet på det flygplan som von der Leyen färdades i på väg till ett möte i Bulgarien. Flygplanet fick landa med hjälp av papperskartor. Under den senaste veckan har också spänningen stigit mellan Frankrike och Ryssland efter att den franske presidenten Emmanuel Macron kallat Ryssland ett stort troll som står utanför Europas dörr. Macron har också kallat 30 länder som ingår i de så kallade ”villigas koalition” till ett toppmöte i morgon torsdag.

Läget gick alltså från avspänning till betydligt mer spänt på ett par veckor. Frågan är hur den närmsta framtiden kommer att se ut. För samtidigt som drönarattackerna intensifieras och tonen mellan Europa och Ryssland skärpts duggar olika bud tätt från Washington och Vita huset.

Direkt efter mötet i Alaska sprudlade Donald Trump, som sagt, av optimism. Men det tog inte länge innan den falnade. Efter den blodiga attacken mot Kiev, där minst 25 människor miste livet, beslöt Trump att skicka långdistansrobotar till Ukraina för första gången under hans innevarande presidentperiod. USA kommer dessutom, tvärt emot vad presidenten tidigare sagt, stå för en del av notan (Danmark, Norge och Nederländerna bidrar också). Men samtidigt har Donald Trump enligt amerikanska medieuppgifter dryftat tankar om fredsbevarande styrkor bestående av såväl kinesiska soldater som en privatarmé.

Så var står USA just nu? Det är, som så ofta med Donald Trump, nästan omöjligt att veta. Presidenten, som ständigt tycks styras av dagshumöret, pendlar fram och tillbaka. Ena dagen skickar han vapen, nästa talar han om fred. Och samtidigt strider han hårt på hemmaplan mot både rykten om sin egen död (!) och krav på att de så kallade Epstein-filerna ska offentliggöras och Trumps inblandning klargöras.

Alla olika bud, den okoordinerade insatsen från väst och den ökade trycket på Ukraina tycks ha fått hoppet om fred att falna. Ryssland å sin sida försöker splittra västländerna, med utspel om att Europa motarbetar de amerikanska fredstrevarna, samtidigt som man bygger allianser genom ekonomiska uppgörelser med länder som drabbats av Trumps tullkrig, som Kina och Indien.

För Ukraina har sommaren inte varit lätt. President Volodymyr Zelenskyj reste till USA med en europeisk delegation, klädde sig så som Trump önskade och gjorde vad han kunde för att få en plats vid bordet när hans lands framtid ska avgöras. Trump log, sade sig vilja ha ett trepartsmöte – men har sedan enligt amerikanska medieuppgifter ensidigt förhandlat med Ryssland om en energiuppgörelse i utbyte mot fred.

Sådan förhandlingar behöver förstås i sig inte vara dåliga, men med tanke på Donald Trumps oförutsägbara beteende ger det inte den minsta garanti för det land som blivit angripet och så tappert försvarat sig i 1.287 dagar.

Frågan är hur många dagar ytterligare Ukraina tvingas lida.