För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.
Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).
Barns rörelsefrihet handlar om hur stort eget utrymme (rörelseyta) ett barn tillåts utforska på egen hand utan vuxnas direkta övervakning. Den har minskat kraftigt i modern tid till följd av hårdare föräldrakontroll och mer trafikerade miljöer. I forskning vid Luleå tekniska universitet har en kartläggning gjorts för att se hur barns rörelseyta har minskat under fyra generationer. För en sjuåring var rörelseytan 1955 cirka 2,6 miljoner kvadratmeter stor. 1976 var den cirka 470.000 kvadratmeter. 2003 hade ytan minskat till 55.000 kvadratmeter för att 2025 vara nere i 2.600 kvadratmeter. Det innebär att rörelseytan minskat till 0.1 procent av vad den var 1955. Barnens lek har gått från äventyrliga upptäckter av närområdet till stationär och vuxenstyrd lek. Rörelsefrihet existerar inte längre i praktiken. I artiklar och intervjuer målar forskaren Anna-Karin Lindqvist upp en tankeväckande jämförelse.
Betesmarken för en svensk ekologisk ko rekommenderas till 7.000 kvadratkilometer av Jordbruksverket och rörelsefriheten för en sexåring är i dag sällan större än en tredjedel. men hur många tusen kvadratmeter behöver våra barn för att de ska ha en hälsosam utveckling?
Lindqvist lyfter även fram det som många av dagens äldre generation kan konstatera. Förr tilläts barn en större rörelsefrihet på egen hand. Något vi i dag paradoxalt nog inte låter våra barn eller barnbarn uppleva. Det för med sig att barn rör sig mindre, får färre tillfällen till spontan lek och utvecklar i mindre grad självständighet och lokalkännedom.
Det handlar inte bara om fysisk hälsa. Forskare Lindqvist frågar sig hur barn ska förstå sin omvärld om de aldrig får ta sig någonstans för egen maskin. Hur ska de kunna öva sig på sådant som att hålla koll på klockan, få lokalkännedom, hålla reda på höger, vänster, nord och syd?
De missar också chansen att öva sig i sociala sammanhang, att umgås med barn utan vuxen övervakning och att lösa konflikter. Nu är vuxna ständigt där, som en överrock och fixar det åt barnen. Det finns dessutom ett välbelagt samband mellan fysisk aktivitet och mentalt mående. Även det akademiska påverkas. Om barn går eller cyklar till skolan är de mer redo att lära när de kommer fram. Koncentrationsförmågan och minnet blir bättre. Barn som inte får röra sig fritt får också färre tillfällen till spontan lek och utvecklar i mindre grad sin självständighet. Dessutom minskar deras sociala kontakter i närområdet.
Ålandstidningen
Forskningen gällande barns rörelsefrihet tar fasta på svenska förhållanden, men megatrenden är gränsöverskridande och syns även på Åland. Den forskning som Luleå tekniska universitet bedriver är viktig för planering av fritidsytor samt skol- och cykelvägar, men stöder också föräldraskapets viktiga roll i att barn rör på sig. Att stärka ungas fysiska och psykiska hälsa är dessutom en central del i att bygga ett mer motståndskraftigt samhälle, där nästa generation rustas för att hantera och anpassa sig till en alltmer komplex och oförutsägbar värld.
