Foto:

Bild

Soppan våra politiker ska ta lärdom av

Ska vi äntligen få se ett slut på den åländska producentansvarssoppan? Mycket tyder på det när Ålands Näringsliv och den finländska producentansvarsorganisationen Sumi Oy har en lösning till sommaren.

Kanske går producentansvaret mot en lösning. Det mesta tyder på det när Sumi Oy har för avsikt att etablera en verksamhet till sommaren.

 

 

Det finns gånger då Åland använder självstyrelsen på ett bra sätt och det finns gånger då vi använder den dåligt.

På kontot dåligt är det tydligt att Åland använt den egna behörigheten inom producentansvar på ett sätt som bara ställt till det för våra företag och gjort Åland dyrare. Men efter år av byråkrati och konstgjorda organisationer verkar det som om vi äntligen går mot en fungerande lösning.

Än ska jubelrop dock ej ljuda – för det mesta tyder trots allt på att detta inte blir en billig lösning för varken företag eller konsument. Det åländska systemet skiljer sig från det finländska, vilket givetvis medför merkostnader, men vi får ett fungerande producentansvar.

 

Det är intressant att studera hur landskapsregeringen och berörda myndigheter har hanterat producentansvaret – från början till slut. Information har förvisso givits men alltid med en underliggande ton av hot från berörda myndigheter. Kanske inte medvetet, men det är så det har uppfattats bland de företag som är etablerade på Åland.

Detta gäller även det senaste utskicket till alla företag där man avslutar brevet med att om man inte ansluter sig till en producentansvarssammanslutning kan producenten bli skyldig att betala en försummelseavgift om en procent av sin omsättning. Allt innan utgången av 2023. Detta samtidigt som landskapsregeringen mycket väl var medveten om att ett förslag på lösning var på gång, men att inget skulle bli klart innan årsskiftet. Hur ska landskapsregeringen göra nu? Bötfälla alla åländska företag?

Många åländska företag kunde, efter samtal med berörd myndighet eller politiker, konstatera att någon aktiv indrivning av denna försummelseavgift inte skulle genomföras, men gissa hur en del av de stora kedjorna som är etablerade på Åland reagerade?

Enligt vad Ålandstidningen erfarit har jurister på högsta nivå kopplats in och flera företag har ställt sig frågan om deras etablering på Åland är långsiktig när plötsliga utskick om potentiella viten inom en snäv tidsram når dem. Är det så här åländska beslutsfattare vill att Åland ska uppfattas? Vi närmar oss återigen tankarna om “High Chaparral”, som yppades från potentiella investerare i landskapsregeringens beslut om vindkraftens varande eller icke varande ute vid Bogskär.

Förhoppningsvis får vi nu se en acceptabel lösning på producentansvaret.

Däremot borde ansvariga politiker och tjänstemän sätta sig ner och göra ett retrospektiv på frågan som pågått i snart 20 år. Kanske kan man lära sig något av alla turer och undvika att samma sak uppstår på nytt inom nya områden. Det är man skyldig de åländska företagen. För kostnaderna för byråkrati och osäkerhet kring det åländska producentansvaret har varit så pass omfattande. Pengar, energi och tid har i onödan tagits bort från affärsverksamhet under åren som gått. Allt utan någon egentlig vinning för varken miljö, företag eller konsument. Det är den bistra läxan vi kan dra av historien och då har vi inte ens berört kommunernas huvudbry i frågan.

 

Daniel Dahlén

Hittat fel i texten? Skriv till oss