Landsbygd och skärgård måste få ett inflytande

» Replik

En ny talesperson som sprider lögnen, att en kommunreform skulle spara och effektivera den offentliga sektorn; lagtingskandidaten Arsim Zekaj (S). Arsim sällar sig till en prominent skara som under åratal förfäktat samma lögn. Namn som Sjögren, Gunell, Holmberg, Fellman, Valve, Aktionsgruppen 21, Ålands Näringsliv med flera är väl kända i debatten.

Arsim påstår i en insändare att det åländska offentliga samhället är överbyråkratiserat och att befintliga strukturer förhindrar utveckling. Dessvärre utan att konkretisera hur de befintliga strukturerna skulle utgöra dessa hinder, och inte preciserar han heller var överbyråkratiseringen finns och vad som borde förbättras. Det är inte svårt att räkna ut att det är antalet kommuner som avses. Alla kommuner utom Mariehamn och Jomala. Alla landsorts- och skärgårdskommuner. Det är i landsorts- och skärgårdskommuner som överbyråkratisering och brist på effektivitet anses finnas. Utan ett visa ett enda minsta belägg.
På direkt fråga till Arsim och andra, om vilka strukturer och vilken överbyråkrati som avses, så får man inget svar. Om man lägger till frågan, i vilken verksamhet ska effektivisering och besparingar ske, är svaret, ”i administrationen”? Och i ”kommunförbunden”, hatobjekten för besparingsälskare. Men konkret hur, kan man inte svara på.
Det är ganska enkelt att kartlägga den total kostnaden för administrationen i kommunerna utanför Mariehamn. Summan blir mindre än 6 miljoner av en total omsättning på 100 miljoner, 6 procent. Och sparar man 6 miljoner, då är all administration borta. Det är väl ingen som tror att cirka 18.000 kommuninnevånares service kan skötas med noll administration? Så eventuell besparing blir mindre än 6 procent. Besparingen kanske blir hälften, 3 procent.

Jag delar Arsims och andras uppfattning om att det behövs en kommunreform på Åland, men inte för att spara kostnader eller effektivisera. Det behovs en reform för att utjämna skattekraften. Det vill säga, kommunernas intjäningsförmåga. I dag måste små kommuner med lägre skattekraft höja skattesatsen för att klara av sin lagstadgade åtaganden. Medan andra kommuner med hög skattekraft kan erbjuda sina innevånare lagstadgad service, plus att man har råd med den utveckling som Arsim efterfrågar och samtidigt hålla en lägre skattesats.

Om vi vill behålla Ålands attraktionskraft, som Arsim och andra gärna vill, så kanske vi måste öka attraktionskraften på hela Åland och inte bara på Torggatan i Mariehamn. Och vad är attraktionskraften på Torggatan värd, när den på bästa besökstid är stängd på grund av att butiksinnehavarna hellre tillbringar sin tid på den del av Åland som kan erbjuda attraktionskraft? På sina fritidsställen på landsbygd och i skärgården.
Det finns ett utbrett motstånd på landsbygden mot kommunreform. Skälet till motståndet är att kommungränserna skyddar kommunerna från nedläggning av närliggande service. Med en självstyrd kommun kan man fortfarande hålla kvar sin skola, sin äldrevård, sitt daghem i sin närhet. Om inte inom cykelavstånd så ändå i sin närhet. Och för detta skydd är man bredd att betala en högre skattesats.
Överlåter man makten till politiker i tätorter med hög skattekraft, så riskera man att avstånd ökar till service och tillgänglighet till service minskar, på landsbygd/skärgård. En kommunreform måste, förutom att utjämna skattekraften också ge ett betydande inflytande till landsbygd och skärgård för att säkra attraktionskraften och den utveckling som Arsim är ute efter.

Bengt Hagström