AI har en enorm potential för att skapa en bättre värld, men det är också viktigt att se bortom hypen, att ha en realistisk bild av AI:s begränsningar och att vara medveten om riskerna med en okontrollerad och oreglerad utveckling.
För ungefär ett år sedan uppnåddes en historisk milstolpe i AI-världen. Det amerikanska startup-företaget OpenAI introducerade ChatGPT, en virtuell tjänst som möjliggjorde dialog med AI på vanligt skrivet språk.
Även om liknande tjänster hade funnits i många år, framstod ChatGPT som långt mera avancerat än tidigare system. Den verkade förstå vad man sade, och kunde ge logiska och naturliga svar, nästan som om det vore en människa. ChatGPT kunde hjälpa till med en lång rad olika uppgifter och skapa texter i olika genrer, analysera användarnas texter och till och med hjälpa till med att koda datorprogram eller skapa webbsidor.
ChatGPT fick väldigt mycket publicitet i media, och var därför för många ett första konkret exempel på vad man kunde göra med AI i verkligheten och inte bara i science fiction.
De senaste åren har antalet tjänster som använder generativ AI som skapar texter, bilder, ljud, musik och video ökat explosionsartat. I storslagna ordalag talar man om lösningar som ChatGPT som ett förstadium till AI med medvetande.
Var och varannan arbetsplats kommer att automatiseras bort inom kort, och de företag som inte hoppar på AI-tåget omedelbart får lägga lapp på luckan. Tongångarna är höga och endast fantasin begränsar vad som kommer att vara möjligt med AI – och ifall fantasin inte räcker till, kan AI hjälpa till med det också!
Det är dock viktigt att komma ihåg att vi befinner oss mitt i en sällan skådad hype kring AI. Dagens AI kan inte leva upp till de mest överdrivna förväntningarna, och framtiden för AI:s utveckling är mer oförutsägbar än vad många framställningar skulle antyda. Företag inom AI-sektorn vill naturligtvis framhäva sina produkter i bästa dager, och de demonstrationer som görs är ofta noggrant utvalda för att illustrera teknologins styrkor. Det är dock inte alltid en rättvisande bild av AI:s prestanda generellt.
Ett exempel är de bildgeneratorer som skapar bilder utgående från textbeskrivningar. De kan producera bilder som är närmast omöjliga för mänskliga ögon att särskilja från fotografier. I ett uppmärksammat fall vann en “fotograf” en fototävling och avslöjade kort därefter att bilden i själva verket var fullständigt AI-skapad. Samtidigt kan dessa generatorer även skapa förvirrande och bisarra bilder som om de vore tagna ur de värsta feberdrömmar.
ChatGPT och andra liknande tjänster kan ”hallucinera” information och presentera det som om det vore sant, fastän det i själva verket är falskt. Om man använder ChatGPT för informationssökning måste man alltså vara medveten om att man inte kan lita på att de svar ChatGPT producerar är sanningsenliga. Som ett exempel bad jag ChatGPT om sångtexten till Ålänningens sång, och även om ChatGPT korrekt kunde identifiera textförfattare och kompositör (Grandell och Hagfors) var den inte ens i närheten av att spotta ur sig den korrekta sångtexten, och den hittade i stället på en egen text (huruvida ChatGPT:s version är bättre än originalet låter jag vara osagt).
Olika försök har gjorts för att få bukt med problemet med AI-hallucinationer, men än så länge kvarstår problemet, och det är inte sagt att det någonsin går att eliminera helt och hållet.
Det är alltså inte att rekommendera att man förlitar sig på AI helt och hållet och automatiserar allt mänskligt arbete. Det måste finnas en möjlighet för en människa att övervaka AI-tjänster och hoppa in och ta kontroll över processen när det oundvikligen går fel.
Det är också viktigt att komma ihåg att det krävs en enorm mänsklig insats för att få AI att fungera bra, både i utvecklingen av tjänsterna och i skapandet av de enorma mängder underliggande data som använts för att träna tjänsterna. Det text-, bild-, video- och ljudmaterial som används för träningen är ju resultatet av mänskligt skapande, och flera av de stora tjänsterna har anklagats för att använda existerande material utan tillstånd och utan ersättning till de ursprungliga skaparna.
Frågetecknen är många fler än de jag har lyft i den här artikeln. Användning av våra personliga data i AI-tjänster, spridning av falsk information skapad med AI och miljöpåverkan då AI-tjänster slukar enorma mängder energi är bara ett axplock av de frågeställningar vi kommer att vara tvungna att tampas med i framtiden.
Syftet med detta inlägg är dock inte att måla upp en dystopisk bild kring AI. Jag är inte AI-skeptiker, tvärtom! Jag använder dagligen AI i olika former och i egenskap av teknologichef på ett språkföretag är AI ett centralt utvecklingsområde. Det finns hur många möjligheter som helst att använda AI för att skapa en tillgängligare och jämlikare värld. Trots tvåspråkighetens sorgliga status i Finland, möjliggör AI att information och service på svenska kommer att kunna erbjudas i större omfattning och av högre kvalitet. AI ska inte heller ses som ett hot mot våra arbetsplatser, utan som ett verktyg som kompletterar det dagliga arbetet. Att kunna använda AI kommer att vara en viktig kompetens och en konkurrensfördel på arbetsmarknaden. Genom att använda AI ansvarsfullt och fokusera på genomtänkt utveckling kan vi förverkliga mycket av AI:s utlovade potential.
Det är viktigt att se bortom hypen och vara medveten om såväl risker som begränsningar, men om vi kan göra det, kan vi använda AI för att skapa en bättre värld.
