Beredskapen bygger på samarbete

I Aisopos fabel om myran och syrsan sliter myran hela sommaren med att samla ihop mat och förnödenheter, medan syrsan leker i solen. Till vintern har myran det bra i sin välförsedda stack, medan syrsan fryser och svälter. När syrsan ber om hjälp svarar myran: ”Nå, har du spelat och sjungit under sommaren, så kan du dansa om vintern. Det värmer lika bra som mat." 

Se där en antik handfast snabbkurs om vikten av att förbereda sig för svårare tider. (Liksom en varning om att myror är rätt hårdhjärtade.)

Beredskap bygger på att ta sig tid att tänka efter medan allt fortfarande är normalt. Vilka resurser behöver vi för att klara livhanken på kort och lång sikt? Vad kan vi göra själva och vad löser vi bäst genom samarbete? Dessa viktiga frågor lyfter Lokalkraft Leader Åland i projektet ”Beredskap genom lokalkraft”.

Projektet syftar till att samla in och sprida kunskap om praktiska erfarenheter av samarbetsprojekt för att stärka beredskapen i byar och lokalsamhällen. Förhoppningen är att föreningar och byalag ska gå samman och fundera på vad som fungerar bäst för just dem, och sedan söka Leaderbidrag för att förverkliga det. Till exempel rusta upp en ungdomslokal så att den kan fungera som en träffpunkt med värme, vatten och kommunikation vid ett längre strömavbrott.  

Ju effektivare och slimmare vår samhällsmodell blir, desto sårbarare är vi för störningar som bryter den buffertlösa planeringen. Ett strömavbrott som slår ut butikernas kortterminaler ett par timmar utlöser oproportionellt stark stress, i förhållande till problemets grad av allvar. För att inte tala om de mentala konvulsioner ett strulande internet medför.

Det är lätt att raljera över bekvämlighetssamhällets baksidor, men faktum är att läget i vår ovärld är högst prekärt. Reella kriser drabbar våra grannländer. Beredskap är ett sorgligt högaktuellt ämne.  

I Sverige finns exempel på byalag som sökt och fått medel för att bygga upp lokala basförråd av förnödenheter. Projektledarna sammanfattar framgångsfaktorerna med tajming och att man lyckades nå ut brett och bjuda in föreningar, företag, enskilda och kontaktpersoner i alla kommuner, på regional nivå och inom media. ”Vi gjorde oss helt enkelt kända”, beskriver man på projektet ”Rusta bygdens” webbsida. 

Ösamhället Åland har av tradition varit bra på lokalt samarbete, även om talkoandan tyvärr är på tillbakagång. Här finns redan massor av kunskap och erfarenheter att ösa ur. Att samla dem och utöka samarbetena är viktigt för vår basala trygghet. Som eldsjälarna bakom  ”Beredskap genom lokalkraft” säger gör Ålands geografiska och administrativa förhållanden att civilsamhällets insatser spelar en avgörande roll för robustheten i krishantering.

Än är inte vintern här, men den kommer. Eller att för citera  Aisopos avslutning på sin fabel: ”Man bör icke bara leka i ungdomens vår utan ock samla till ålderns dagar”. 

Det visste redan de gamla grekerna.