Ledare

Infrastruktuminister Camilla Gunell (S) och landskapsregeringen har en potentiellt mycket svår situation framför sig om Brändö väljer att göra slag i saken och använda satsningen på havsbaserad vindkraft som gisslan för att få sin vilja igenom vad gäller skärgårdstrafiken.

Chicken race om skärgårdstrafiken

Politik » Att Brändö hotar med att dra sig ur projektet med havsbaserad vindkraft är en rejäl huvudvärk för landskapsregeringen (LR). Inför dagens budgetdebatt ställs LR:s två prestigeprojekt på sin spets. Vem vinner detta åländska chicken race?

Publicerad

Ledarsidan

Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.

I månader har landskapsregeringen våndats över om Brändö kommun ska göra allvar av det hot som hängt över frågorna om havsbaserad vindkraft och förslaget till nytt upplägg för skärgårdstrafiken. Nu tycks det som att Brändöborna har bestämt sig för att ta striden mot en regering som de uppfattar som döv inför skärgårdsbornas oro över det nya upplägget av trafiken.

Kommundirektör Egil Mattsson har fått i uppdrag att till januari bereda ett ärende där ”vindkraftens roll och intressen analyseras i relation till de föreslagna trafikförändringarna”. Kort sagt handlar det alltså om ett förslag till hur Brändö kan hålla frågan om havsbaserad vindkraft som gisslan för att förmå LR att ändra förslaget om skärgårdstrafiken på norra linjen. ”Hittills har Brändö hållit en öppen linje kring vindkraftsprojektet. Vi har velat titta på de ekonomiska bitarna. Men går landskapet totalt emot oss vad gäller synen på trafiken kommer det att ha effekter”, sade Egil Mattsson i tisdagens Ålandstidningen.

Landskapsregeringen har vetat om att hotet legat latent strax under ytan i flera månader, men valt att inte ta med det i beräkningarna. Tvärt om har LR tydligt signalerat att man räknar Brändö som en trygg bas i Sunnanvind-projektet, och därför inte rörts nämnvärt i ryggen när Geta och Eckerö sagt nej till vindkraft i Norrhavet. Nu ställs det eventuellt på ända.

Att infrastrukturminister Camilla Gunell (S) i samma tidning säger att det är till båda frågornas fördel att hålla dem separerade från varandra är förmodligen årets minst överraskande svar. Det är klart att LR vill hålla frågorna separerade, det är ju just därför Brändö väljer att slå ihop dem.

Problemet för landskapsregeringen är att man i skärgården (och i en hel del andra kommuner också) upplever att LR fattar beslut över kommunernas huvuden utan att lyssna på den kritik som finns. Den snabba omsvängningen sedan regeringen Sjögren tillträdde för två år sedan, där man gått från löften om att investera i fem nya fartyg och åtta linfärjor till att bilda Axferries och göra en massiv omläggning av trafiken, har förstås också bidragit. 

Inte minst ställs ledamöterna och ministrarna inför utmaningen med ett chicken race mot en kommun som utgör nyckeln för regeringsblockets största projekt. Frågan är, som sagt: vem svänger först?ote

Jonas Bladh

Och nu står LR potentiellt inför ett chicken race mot en kommun som i praktiken kan fälla det vindkraftsprojekt som regeringen investerat så mycket politisk prestige i. Vem svänger från den lagda kursen först?

Frågan är vad som nu händer om Brändö i januari väljer att ta striden mot LR. Vi vet att det nya skärgårdstrafiksupplägget inte har gått igenom regeringen utan friktion. Jörgen Gustafsson (C) har redan ställts sig på oppositionens sida och ryktet säger att han överväger att lämna Centern om förslaget blir verklighet. Och han är inte ensam i C-leden om att vara kritisk. Inte minst finns en oro över att partiet går ett mycket tufft val till mötes 2027 om man håller fast vid LR:s linje vad gäller skärgårdstrafiken – och för all del vindkraften. Än så länge håller C-leden samman – men hur ser det ut om det blir en öppen strid mellan Brändö och LR?

Det finns förstås en annan sida av myntet också. LR måste försöka att dels sänka kostnaderna för skärgårdstrafiken, dels ställa om driften till ett mer hållbart system. Landskapets ekonomi kräver återhållsamhet med pengarna, och skärgårdstrafiken är en stor kostnadspost i landskapets budget. Frågan är bara hur mycket man kan spara inom skärgårdstrafiken utan att bygga en klyfta mellan landskapsborgen och skärgårdskommunerna?

När lagtinget i dag inleder den avslutande behandlingen av budgeten för 2026 står mycket på spel. Inte minst ställs ledamöterna och ministrarna inför utmaningen med ett chicken race mot en kommun som utgör nyckeln för regeringsblockets största projekt. Frågan är, som sagt: vem svänger först?