Ta de växande spelproblemen på allvar

Det var i en ovanligt öppen intervju som Pafs vd Christer Fahlstedt delade sina tankar om den stundande spelreformen i Finland i fredagens Ålandstidningen. Reformen är nödvändig, men riskerar också att skifta fokus från de verkligt viktiga frågorna när den träder i kraft.

Redan nu säger Paf att man kommer bli Finlands tredje största annonsör  alla kategorier – och det säger en hel del om vad som väntar. Samtidigt uttrycker man oro för vad som händer när finländarna den 1 juli 2027 slår på tv:n och dränks i spelreklam.

Det är sannolikt en rimlig oro. Risken är att Finland, likt andra länder, fastnar i diskussioner om vad som ska få visas på tv, i stället för att fokusera på de verkliga problemen. Som till exempel den växande olicensierade marknaden med bolag registrerade på Curaçao och kryptocasinon – utan ålderskontroller, insatsgränser eller spelstopp.

Numera erbjuder Estland dessutom offshorelicenser och fungerar som Östersjöns eget Malta: låg skatt, svagt konsumentskydd och ett system där spelstopp bara gäller landets egna medborgare. Resten av Norden är fritt byte. Det betyder att finländare som kämpar med spelberoende kan spela vidare – även efter att de stängt av sig själva i Finland.

Spelberoendet i samhället ökar, och utvecklingen drivs på av att unga i dag exponeras för hasardliknande spelsystem redan i tidig ålder. I FC Ultimate Team kan spelare för riktiga pengar köpa kortpaket med slumpmässiga fotbollspelare i hopp om att bygga sitt drömlag, och i Counter-Strike är det loot boxes med skins som sedan, bland annat, kan användas för betting på tredjepartssajter. Och det är bara två av många exempel. 

Dessutom verkar en allt större del av spelandet ske utanför den reglerade marknaden. Det visar situationen i Sverige där trafiken till kryptocasinon och skinbettingsajter har ökat kraftigt. 2024 var sex av de tio mest besökta spelsajterna på den olicensierade marknaden i Sverige skinbettingsidor, som i huvudsak riktar sig till yngre personer och till och med minderåriga. 

Den här typen av sajter frontas numera också av allt tyngre kändisnamn. Det mest uppmärksammade exemplet är världsartisten Drake, som sedan flera år är kryptocasinot Stake.com:s affischnamn. På sociala medier visar han upp skärmdumpar med enorma saldon, vinster och förluster. Många menar att det handlar om ”house money” – alltså spelbolagets egna pengar – men att det presenteras som privata spel. Det skapar en falsk bild av riskerna och bidrar till att normalisera ett spelbeteende som för många får förödande konsekvenser. 

Det finns förstås en närmast oåtkomlig utmaning i att en stor del av det här sker på nätet och många gånger i en digital skuggsfär, långt bortom insyn, reglering och grundläggande konsumentskydd. Men faktum är ändå att 4,2 procent av den finländska befolkningen har någon form av spelproblem och 13 procent av finländarna ses som riskspelare. Det är siffror som ökat under de senaste åren och som antyder att det är en fråga som måste tas på största allvar. 

Den politiska speldebatten borde i första hand handla om hur spelandet skadar människor och vad som kan göras för att komma till rätta med problemen – inget annat är viktigare.