Pisa-undersökningen är den jämförelse om utbildningskvalitet och -nivå som oftast används när länder och regioner ska jämföras. Under senare år har exempelvis den svenska skolans svaga resultat i undersökningen ofta stått i centrum i den svenska skoldebatten.
Var tredje år genomförs Pisa-undersökningen runt om i världen. Åland har de senaste två gångerna, 2012 och 2015, placerat sig väl. I den nu presenterade undersökningen, som genomfördes våren 2018, deltog 28 elever vid Övernäs skola. De var slumpvist utvalda i årskursen.
När Mariehamns stads bildningsdirektör Kjell Nilsson nu kan visa på Övernäselevernas resultat kan han inte göra annat än jubla.
– Det är jättebra. Och det är extra roligt att vi sett de här resultaten i tre undersökningar i rad. Barnen håller världsklass!, säger han.
Vilket är framgångsreceptet?
– Att barnen är duktiga och jobbar, och att man har pedagoger som gör ett väldigt bra jobb och lägger en god grund, säger Kjell Nilsson.
Satsat på läsning och matte
Men Mariehamn har också arbetat målmedvetet i de tre ämnesområden som Pisa omfattar, naturvetenskap, matematik och läsning.
– Man har haft väldigt systematiska satsningar på läsning i våra skolor. Och till 2009 års mätning genomfördes en stor mattesatsning, och den verkar ju fungera. Det är många som har orsak att vara stolta.
Den senaste undersökningen visar – något överraskande och till skillnad från de tidigare mätningarna – att pojkarna presterat bättre än flickorna.
– Vi vet inte om det är ett trendbrott eller en tillfällighet. Man har jobbat väldigt hårt i skolorna med att jämna ut det här, men om det är en trend är svårt att säga. Vi får se 2021, säger Kjell Nilsson.
Ny lag och läroplan
Trots att de åländska skolorna bevisligen utbildar eleverna väl står grundskolan för en större förändring i och med att man hösten 2021 implementerar såväl den nya grundskolelagen och en ny läroplan. Men Kjell Nilsson är inte orolig att eventuella nya tankar utgör en risk för fortsatta goda resultat i Pisa.
– Så länge vi har lärare som är välutbildade och dedicerade till det de gör, så kommer inte en läroplansförändring att göra någon skillnad på det sättet.
Att Åländska skolor klarar sig väl i Pisa-undersökningen kan vara en fördel när det handlar om att locka folk att flytta till Åland.
– Folk ringer kanske en gång i månaden från Sverige och frågar om skolan. Man vill höra sig för om man är intresserade av att flytta hit. Jag brukar öppna med att vi har små klasser, bibliotek och sådana saker. Sedan dunkar jag dit det här med Pisa i slutet. Då brukar det bli tyst och de fråga ”vad sa du?”, säger Kjell Nilsson med ett skratt.
Borde inte gå ihop
Samtidigt som Övernäs skolas resultat visar att utbildningen är i toppklass, visar andra undersökningar att det psykiska välmåendet inte är det, och att sexuella trakasserier är vanligt förekommande i Mariehamns skolor. Två saker som borde stå som motsatser till varandra.
– Man borde inte få det att gå ihop, nej, säger Kjell Nilsson.
– Det vi bekymrar oss över är elevernas psykiska välmående, och det bekymret kvarstår trots de här resultaten. Det är något vi måste fortsätta att jobba med oförtrutet, för även om barnen levererar i Pisa så måste de må bra också. Där har vi en del jobb kvar att göra, men vi måste också få hjälp av hemmet och allt runt omkring.

Jonas Bladh