Ålands hemundervisarförening ser inget konkret behov för att införa ansökan om tillstånd för att få hemundervisa sina barn på Åland. Kassör Johan Pettersson och ordförande Marie Persson från föreningens styrelse säger att förslaget i regeringsprogrammet inte är tydligt motiverat.
– Det har inte lagts fram till oss varför man vill ha det. Det är viktigt att väga nyttan med att gå igenom hela den här proceduren att ändra lagen, mot kostnaden. Finns det problem ska det rättas till, men hittills finns inget problem och då är det onödigt att lägga ner de resurserna, säger Johan Pettersson.
I regeringsprogrammet för regeringen Sjögren skriver man att anmälningsförfarandet för hemundervisning ska ändras till tillståndsförfarande, det vill säga att man i fortsättningen ska ansöka om tillstånd för att få hemundervisa sina barn. I dagsläget anmäler man till kommunen att man ämnar hemundervisa.
Ålands hemundervisarförening har drygt 200 medlemmar, vilket motsvarar 75 procent av de hemundervisade barnen på Åland. Johan Pettersson och Maria Persson upplever att de flesta familjerna är nöjda med dagens system.
– Vi hör från våra medlemmar och de som sköter tillsynen att i de flesta fall fungerar det nuvarande systemet bra. Om det inte fungerar för ett fåtal, varför måste man göra den stora förändringen för alla?
Avskräcker inflyttning
Om man gör möjligheten till hemundervisning mer byråkratiskt eller att det finns risk för avslag kan det avskräcka familjer som överväger att flytta till Åland, säger Johan Pettersson.
– Man flyttar för barnens skull. Det finns andra länder att välja, som Danmark och Norge, säger han.
Maria Persson säger att viljan att hemundervisa sina barn är så pass stark att många familjer lämnar sitt hemland och flyttar exempelvis till Åland redan före skolstarten när barnen är små. Den flytten gör man inte om man inte vet att man får hemundervisa.
– Jag tror inte att man väljer Åland när det finns en risk för avslag framöver när hemundervisningen är så viktig.
Det blir också ett avbräck i inflyttningen för Åland eftersom de flesta som väljer hemundervisning har hög utbildning och väljer en skolgång som kostar samhället mindre än traditionell skolundervisning, säger hon.
– Det är långsiktighet. Man kommer för barnens skull och då handlar det inte om att man kommer hit och jobbar ett tag och sedan flyttar, säger Johan Pettersson.
Men vad tycker ni att är barnens bästa? Vad skulle vara bättre med anmälnings- eller tillståndsförfarande?
– Vi tycker inte det gör någon större skillnad. I arbetsgruppen hade vi ett förslag som alla var med på, att inför första terminen ha ett första möte med tillsynspersonen. Då får personen en inblick i familjen och relationen inleds. Man får också tips vad man ska tänka på och råd inför tillsynen. Det mötet gör den stora nyttan och det hör egentligen inte ihop med anmälan eller tillstånd, säger Maria Persson.
Kan avbryta
Det finns redan laglig möjlighet att avbryta hemundervisningen om det inte fungerar, men möjligheten har inte använts. Testa det verktyget först, innan man ändrar något, säger Maria Persson.
– Det står tydligt i lagen att du kan avbryta om det finns allvarliga brister. Man kan också avbryta om vårdnadshavaren inte uppfyller sitt ansvar. Det saknas kunskap och insikt om hemundervisning, vilket kan vara en orsak till att man vill ändra på förfarandet.
Tycker ni att det fungerar som det är upplagt nu, med anmälan och tillsyn?
– Jag tycker det och jag tror att de flesta som utför tillsynen också tycker det. Det finns fåtal enstaka fall där det inte fungerat och då har man hittat en lösning, men det behöver inte drabba alla. Från och med årsskiftet har det skett en ändring där många kommuner köper tillsynstjänsten av Mariehamn, säger Marie Persson.
Både hemundervisarna och kommunerna har upplevt ett problem att tillsynen fungerat olika i olika kommuner. Nu sköts tillsynen av en tillsynsperson och då behandlas alla lika.
– Det är bra om man först ser effekten av det, säger Maria Persson.
Hur vill ni ha det för att det skulle vara optimalt?
– Det nuvarande systemet är bra och om får vi in den initiala träffen blir det ännu bättre för alla parter, framför allt för barnen. Då träffar de tillsynspersonen och vet vem de ska träffa igen om några månader. Den relationsbyggande starten skulle göra det hela bättre, säger Johan Pettersson.
Han säger också att samordningen av tillsynen är ett steg i rätt riktning.
– Tidigare har en lärare gjort tillsynen utanför sin ordinarie arbetstid. Det upplägget har belastat läraren och även gjort att det varit en omsättning av tillsynslärare. Det påverkar relationen mycket.
Syftet med tillsynen är att se barnens utveckling och framsteg och då är det viktigt, enligt Marie Persson, att tillsynspersonen är medveten om historiken och har träffat barnet tidigare. Tillsynspersonen får också en bredare och djupare kunskap om vad hemundervisning innebär. En annan fördel är att tillsynspersonen valt att ha uppgiften.
– Vi förstår att det inte varit roligt för en lärare att bli beordrad detta på övertid, säger hon.
Tillsynen sker en gång per termin, är det för långt mellan gångerna?
– För dem som det fungerar för är det fullt tillräckligt att summera i slutet av terminen precis som lärarna gör i skolan. Men det var ytterligare en av de saker som nämndes i regeringsprogrammet, att träffarna är för få. Det är inget vi har emot i de fall där man ser att det behövs, men inte för alla. Då skulle det inverka för mycket på vårt arbete, för vi undervisar också, säger Maria Persson.
Om det visar sig att det finns brister är det rimligt att ha en tätare intervall, säger hon. Det finns regler i lagen hur man ska göra. Vid en ”liten brist” har familjen en termin på sig att åtgärda bristen.
– Det skulle vara rimligt att ha en tätare intervall då, säger hon.
Men om man ser en ”allvarlig brist” avbryts hemundervisningen.
Vad händer om man avbryter hemundervisningen? Vad innebär det? Flyttar familjen då?
– Lagen har ändå funnits sedan 2020 och det har varit en handfull fall. Det är ett fall som gått hela vägen och då har barnet börjat skolan, säger Maria Persson.
Om familjen väljer att flytta från Åland om hemundervisningen avbryts handlar det om andra aspekter, säger Johan Pettersson
– Då är det mer en flykt från skolan än viljan att hemundervisa. Man väljer det här av många olika skäl, det kan vara individuella skäl, att det finns utmaningar för barnet i skolan. Sedan kan det vara att föräldrarna har ett övergripande frihetsperspektiv.
Fördomar
Många hemundervisade barn på Åland har börjat skolan.
– Sedan finns det skolbarn som fått upp ögonen för hemundervisning och gått ur. Så det finns ett utbyte åt båda hållen, säger Maria Persson.
Hon säger att när hon får frågan om ett hemundervisat barn som far illa skulle må bättre av att gå i skolan, frågar hon om det är samma som ett barn som far illa i skolan, skulle de må bättre av att inte gå i skolan.
– Det är tragiskt att barn far illa, men det är ett samhällsproblem, det hör inte ihop med utbildningsformen.
Det är kanske den största fördomen, att föräldrar isolerar sina barn och vansköter dem? Att man bara flyttar till nästa ställe om hemundervisningen avbryts?
– Jag förstår det, och vi försöker göra vad vi kan för att motverka den bilden. Vi har förstått att folk tycker att vi inte syns så mycket, men vi försöker bjuda in och göra mer saker nu så att vi syns. De allra flesta av oss har ju inte problem, varken med skolan eller något annat. Det märker folk när vi träffas, säger Marie Persson.
Johan Pettersson säger att barn som vansköts är ett socialt problem.
– Då handlar det inte specifikt om hemundervisning. Det är lätt att dra den parallellen att om barnet inte går i skola, vad gör barnet då.
Hemundervisning kräver ett stort engagemang och en hel del jobb, säger Maria Persson. Som förälder ska man skriva en plan för hur lärandet ska gå till, man ska träffa skolan och redovisa vad man gjort under terminen.
– Om man är lagd så att man inte vill göra någonting går ju inte det. Det funkar inte, det syns redan då om man inte gjort något.