Antalet hemundervisade barn på Åland har ökat markant de senaste åren, och såväl kommuner som hemundervisande familjer vill ha tydligare riktlinjer. Landskapsregeringen (LR) tillsatte i höstas en arbetsgrupp med uppdraget att kartlägga utmaningar och föreslå åtgärder som kan förbättra förutsättningarna för hemundervisade barns rätt till likvärdig undervisning.

Till gruppen utsågs representanter med olika kompetens och erfarenhet av utbildning och hemundervisning. Ålands hemundervisarförening (Åhuf) representerades av dess ordförande Jonas Himmelstrand och styrelseledamot Maria Persson.

I den nyligen lämnade slutrapporten föreslås åtgärder, lagändringar och områden som behöver utredas vidare. Men arbetsgruppen är inte överens, Åhuf väljer att reservera sig mot rapporten i sin helhet.

– Det finns en rejäl oenighet. Vi kände inte att vi blivit förstådda eller lyssnade till, det är en stor besvikelse, säger Jonas Himmelstrand.

Åhuf riktar kritik mot sammansättningen av arbetsgruppen, som man anser har varit obalanserad och haft en övervikt av skolrepresentanter med en frustrerad syn på hemundervisning.

– De som representerade skolan i den här gruppen var inte de som hade lättast för hemundervisning, utan snarast svårast för det. Det var en allmänt nedsättande attityd, säger Jonas Himmelstrand.

Ansökan i stället för anmälan

Enligt nuvarande lagstiftning krävs inget tillstånd för att bedriva hemundervisning, det räcker med att vårdnadshavaren anmäler att man avser hemskola sitt barn. Arbetsgruppen föreslår att det ändras så att man ansöker om tillstånd för att hemundervisa, åtgärden kräver en lagändring.

”Arbetsgruppen, förutom Åhufs representanter, har varit enig om att förfarandet i dagsläget är problematiskt ur flera synvinklar. Bland annat upplever kommuner det märkligt att fatta beslut om att avbryta något som man inte har beviljat. Kommunens representanter i arbetsgruppen lyfte även att anmälningsförfarandet ger små möjligheter att inledningsvis identifiera om det finns förutsättningar hos familjen att utföra hemundervisning eller inte”, skriver man och fortsätter:

”Genom att ansökan godkänns eller avslås utgående från den övergripande planen så kan vårdnadshavaren tydligare visa på att hen satt sig in i ansvaret som hemundervisning innebär. I ansökningsskedet föreslås en träff med den eller de personer som ska utföra tillsynen för att skapa en relation och en kontakt för fortsatt samarbete.”

Åhuf motsätter sig förslaget och anser att det ”radikalt skulle ändra förutsättningarna” för hemundervisning.

– Vi kommer arbeta hårt för att det inte ska genomföras. Man kan inte veta om någon kan hemundervisa eller inte innan man ens har börjat. Svaret på frågan om det fungerar eller inte kommer vid första tillsynstillfället, det bör man fälla avgörandet på, säger Jonas Himmelstrand.

Han menar att ansökningsprocessen riskerar att bli verkningslös.

– Mot bakgrund av hur mycket byråkrati det leder till är förslaget helt orimligt. Skolor har redan nu sagt att de bågnar under av arbetsbördan att göra tillsyn av elever, det här skulle betyda att de dessutom ska gå igenom ansökningar och hålla ansökningsträffar.

Svårt med tillsyn

Kommunerna har tillsynsansvar över hemundervisade barn som är bosatta i kommunen. En gång per termin prövas barnets framsteg i förhållande till läroplanen av en lärare, som sammanställer en skriftlig redogörelse över utvecklingen.

Tillsynen tar fasta på barnets framsteg genom diskussioner, skriftliga och muntliga prov, praktiska prov, studier och portfolier som beskriver studieresultaten. Enligt den nya skollagen som infördes 2021 har kommunen rätt att avbryta hemundervisningen om utvecklingen och lärandet under ett läsår uppvisar allvarliga brister.

I arbetsgruppen konstaterades att det finns många oklarheter när det gäller tillsynen.

”Från skolans perspektiv handlar problematiken bland annat om att man upplever att man har bristfälligt med tid för uppdraget och att man möter vårdnadshavare som har en misstro mot skolan och att samarbetet inte fungerar.

Lärarrepresentanter i arbetsgruppen berättar om situationer där vårdnadshavare vägrat samarbeta och i vissa fall upplevts som hotfulla. Situationer där nuvarande styrdokument tolkats olika av hemundervisande vårdnadshavare än hur skolan tolkat dem har skapat konflikter och samarbetssvårigheter”, står det i rapporten.

Arbetsgruppen lyfter också att det i den nuvarande lagen inte finns krav på att läroplanen ska följas linjärt årskursvis. Lärarrepresentanter menar att det är svårt att utvärdera om kunskapsutvecklingen motsvarar det som läroplanen anger, man föreslår att en reglering ska utredas.

Åhuf säger att de fortsättningsvis arbetar aktivt för att nå kompromisser.

– Nu ska det här till en politisk nivå. Vi vill hitta förslag som fungerar för oss, men också för skolan. Det ska vi jobba för att få till, det är inte slutagerat på något sätt från vår sida, säger Jonas Himmelstrand.