Tisdagskvällens paneldebatt är den första inför höstens lagtings- och kommunalval och anordnas av Ålands handikappförbund med medlemsföreningar. Syftet med debatten är att reda ut var de åländska partierna står i flera frågor som rör personer med funktionsnedsättningar och deras möjligheter att vara en del av samhället. Panelen består av Pia Widén (HI), Sandra Listherby (Lib), Wille Valve (MSÅ), Peggy Eriksson (ÅF), Arsim Zekaj (S), Anna Holmström (C), Christian Wikström (Ob) och Stephan Toivonen (ÅLD).

Frågorna som under kvällen diskuteras har tagits fram av förbundet och medlemsföreningarna baserat på de behov och brister som förmedlats av medlemmarna i samband med flera diskussionsmöten. Den första frågan partierna får svara på är vad de vill göra för att förbättra möjligheterna till jobb och meningsfull sysselsättning för personer med funktionshinder.

– Mycket, är svaret från samtliga.

Bland annat lyfts en högre dagpenning, åtgärder för att göra arbetsmarknaden mer flexibel genom tillgänglighetsanpassningar fram.

Liberalernas Sandra Listherby för också fram ett förslag om att en del av Paf-medlen kunde avsättas för att skapa incitament för organisationer att anställa personer med funktionshinder.

20 euro

Panelisterna får därefter svara på en ja/nej-fråga: ”Skulle du eller ni känna dig motiverad att jobba för 12 euro om dagen?”. Svaret är ”nej” från samtliga och under debatten konstaterar Wille Valve att dagpenningen i dag är på tok för låg.

– 20 euro kunde vara en bra summa att börja med.

Även när frågan om funktionsnedsatta ungdomars möjligheter till fritidssysselsättning diskuteras lyfts både Paf-medlen och tillgänglighet.

– Tillgänglighet är ett av de största hindren. Vi måste tillgänglighetsanpassa de lokaler och utrymmen som i dag finns, men också i samråd med föreningslivet anpassa de aktiviteter som finns så att de kan bli meningsfulla för alla, säger Arsim Zekaj.

Sandra Listherby tycker att det kunde ställas krav på att alla föreningar som tilldelas Paf-medel ska vara tillgängliga för alla.

– På samma sätt som man i dag ställer krav på att det ska finnas en jämställdhetsplan.

Wille Valve håller med men konstaterar att det finns väldigt stor mångfald i både funktionsvariationer och det åländska näringslivet.

– Men gemensamt för många föreningar är att de får Paf-medel och jag tror på ett poängsystem som premierar de föreningar som vidtar åtgärder.

Ungdomsrådet

En av frågorna som tagits fram till debatten kommer från handikappförbundets ungdomsråd och handlar om vad politikerna vill göra för att ingen ungdom ska bli mobbad eller känna sig ensam. Här lyfts betydelsen av engagerade vuxna och föräldrar fram.

– Vuxenvärlden måste agera först. Jag tror att vi i skolan behöver mer personal som inte är pedagogisk personal, säger Sandra Listherby.

Arsim Zekaj påpekar också behovet av att stärka kompetensen bland vuxna som vistas i situationer där det kan förekomma mobbning.

När panelen får svara ja/nej på frågan om vuxna ska vara mer närvarande i ungdomars liv är också svaret ”ja” från samtliga.

Christian Wikström rör emellertid upp en del känslor i både panel och publik när han under diskussionen, efter att ha påpekat att all mobbning förstås ska motverkas, säger att det vore bra att försöka lära människor att bättre hantera olika situationer med kränkande behandling som kan uppstå genom livet.

– Nolltolerans är det enda jag förespråkar. Det är inte tillåtet att slå ner någon och då ska det inte heller vara tillåtet att mobba någon. Vi lyckades få folk att sluta röka i restauranger så nog måste vi kunna klara av det också, svarar Pia Widén.

Fulltext eller blankett

I Finland antogs nyligen en ny funktionshinderservicelag och på Åland har en uppdatering av lagen länge efterfrågats. Frågan har ännu inte diskuterats av partierna, men huruvida det ska göras genom att skriva en åländsk fulltextlag eller genom att anta en blankettlag finns det delvis olika åsikter om även om de flesta under debatten framhåller att en fulltextlag är att föredra.

– Utgångspunkten är en blankettlag men man kan tänka sig en blankettlag om innehållet ska vara exakt detsamma på Åland som i Finland. Men det finner jag osannolikt eftersom vi på Åland brukar ha ganska höga ambitioner på det här området.

På grund av en överbelastad lagberedning menar dock Arsim Zekaj att en blankettlag kan vara att föredra om den kan fås på plats snabbt.

Huruvida de 18 enkelbiljetter som delas ut till dem som i dag beviljas färdtjänst ska utökas föranleder också en del diskussion. Svaret från sex av åtta partier är ”ja”, medan Wille Valve och Christian Wikström svarar ”nja”. De vill i stället att hela systemet görs om så att möjlighet till samåkning blir mer central.

– Om det görs kan vi tänka oss att justera antalet biljetter, men vi är inte beredda att utöka antalet i ett system som inte är genomtänkt. Då blir effekten inte bra, säger Wille Valve.

Christian Wikström konstaterar också att politik handlar om prioriteringar och att det inte bara går att säga ”ja” till allt.

– Jag tror att vi får svårt att övertyga alla åländska politiker om att bara skjuta in mer pengar och utöka servicen. Det är svårt att göra, och då tror jag att ett sådant mer pragmatiskt förslag kunde fungera.

Pia Widén menar i stället att det är en attitydfråga.

– Naturligtvis kommer det att kosta men det är det ända sättet för att få alla människor involverade i samhället.