I höstas skrev Ålandstidningen att matkonsumenterna – både privata och offentliga sådana – höll hårt i slantarna. Det förändrade köpbeteendet väckte oro inom livsmedelsindustrin som samtidigt förberedde sig på ökade kostnader för till exempel el och bränsle under vintern. ”Efterfrågan avtar, prisnivåerna stiger och fryslagren blir fulla, ekvationen går inte ihop”, sade WJ Dahlmans Ab vd Johannes Dahlman då.

– Hela hösten och våren har det funnits ett överskott på detaljer som ytterfiléer och stekar och liknande, säger han nu, nio månader senare.

Slaktproblematiken – det vill säga om det finns avsättning för alla djur och om slakteriet kan slakta allt som kommer in – är dock alltid ett höstproblem, säger Johannes Dahlman.

– Jag skulle säga att vi i dagsläget inte har ett problem. Däremot har vi haft en ganska stor rest från hösten, då vi slaktade mer än åtgången. Det här har vi försökt jobba bort under våren.

Men det är inte så att frysarna fortfarande är fulla hos er?

– Nej. Inte på ett jätteproblematiskt sätt även om vi inte blivit av med allt.

Viss minskning

Sommaren medför mer folk i rörelse, och då brukar efterfrågan också öka. Men enligt vice vd och produktionschef Mats Lindman är försäljningen den här sommarsäsongen hittills generellt något mindre än under samma tid i fjol. Det märks särskilt när det gäller nötkött.

– Folk har kanske lite mindre pengar och spenderar mindre till exempel på restaurang, där nötkött ofta är den dyra komponenten. Men efterfrågan har gått ner både vad gäller dyrare och billigare nötkött.

Höjda livsmedelspriser har nog de flesta känt av, och köttprodukterna kostar också mer än tidigare.

– Den allmänna prisstegringen slog kanske främst mot djurbönderna som måste köpa in foder och drivmedel. När du då ska ha upp producentpriser och dina egna priser blir det en ganska brant stege, säger Mats Lindman.

Han var oroad över bristen på nederbörd i början av sommaren, och att det skulle uppstå en situation lik den under torkan 2018. Då tvingades åländska jordbrukare bland annat köpa in dyrt foder utifrån.

– Det hade inte varit bra men tack och lov kom det regn. Jag hoppas vi nu ska kunna hålla en jämn efterfrågan och slaktström som funkar både för producenterna och för oss. Vi vill inte hamna i att slakta bort för mycket, som vi inte kan sälja sedan. Det är inte en lösning att slakta och sätta i frysen, det lärde vi oss 2018. Den situationen måste vi undvika.

Slaktköerna

Om höstarna brukar slaktkön på Åland vara fyra veckor lång. Den senaste hösten var den fem till sex veckor, konstaterar Mats Lindman.

– Men vi har hållit en jämn takt ett tag nu och jag tycker det går bra. Oavsett har vi inte långa slaktköer på Åland. Både öster- och västerut är det helt normalt att du får vänta fem till sex veckor.

Nyligen köpte Dahlmans 49 procent av aktierna i livsmedelsbolaget Dynameat Oy. Att kunna bredda marknadsnärvaron i Finland är ett av målen.

– Genom att vi går in i det här bolaget får vi finskspråkig försäljningspersonal och möjligheter att hålla färskt kött på fastlandssidan och vi kan börja öka försäljningen där. Men det är för tidigt att säga hur mycket vi kan kränga den vägen och hur mycket det kan hjälpa oss, säger Johannes Dahlman.

Dahlmans slaktvolym är ungefär 700.000 kilo per år.