Regeringens planerade tillväxtsatsningar

Besluten från regeringens halvtidsgranskning har fått både beröm och kritik. Kritiken var väntad med tanke på det dåliga läge Finlands ekonomi befinner sig i. Finland har ökat statsskulden varje år i över 15 år och har saknat tillväxt i lika många år. Det här gör att utrymmet i den offentliga ekonomin är snävt och att vissa är rädda för större satsningar som alltid innebär risker. Samtidigt hade regeringen fått minst lika mycket kritik om man inte hade gjort någonting större. Utan att nu ha mod att bryta mönstret och ta lite mer risk hade man riskerat slå fast Finlands väg på ytterligare nedskärningar och skattehöjningar för att trygga den offentliga ekonomin, en form av svälta räv. Det är en väg Finland måste komma bort från.

Finland behöver tillväxt och få kakan att växa. De andra nordiska länderna har lyckats med det. Därför var besluten från regeringens halvtidsgranskning nödvändiga och också ur ett finländskt perspektiv nästan överraskande modiga.

Regeringen sänker skatten på arbete med huvudfokus på låg- och medelinkomsttagare. Det här stärker köpkraften eftersom alla som arbetar får mer pengar kvar i plånboken. Det bör stärka förtroendet för ekonomin, stärka köpkraften samt skapa ett incitament att arbeta mer. Allt det har positiv betydelse. Kritiken av oppositionen i just denna fråga har varit lite överraskande eftersom det största oppositionspartiet Socialdemokraterna bara för några månader sedan i sitt eget budgetalternativ själva föreslog en sänkning av inkomstskatten på en halv miljard euro. Nu blir sänkningen lite större än så, men inte mycket.

Sveriges skattesänkningar under Reinfeldts tid som statsminister visade att skattesänkningarna på arbete kunde ge större intäkter än de kostade att genomföra. Därför har de socialdemokratiska regeringarna i Sverige efteråt inte slopat jobbskatteavdragen. Finland försöker nu göra samma sak med målsättningen att sänkt skatt på arbete leder till mer arbete som totalt sätt inbringar mera skatteintäkter.

Hur är det möjligt att en lägre skatteprocent kan ge mer intäkter? Jo, det ger dynamiska effekter. I ett teoretiskt exempel är den maximala procenten 100 procent, men det fungerar inte i praktiken med så hög skatt eftersom det går en osynlig gräns någonstans där det inte längre lönar sig att arbeta mer fast det skulle finnas jobb.

Regeringen föreslår också sänkt samfundsskatt vilket bör leda till mer och större investeringar av företag samt att Finland kan locka till sig nya utländska investeringar, som hämtar in nya pengar till Finland. Allt det skapar då mer nya arbetsplatser.

18 år utan tillväxt i Finland har visat att enbart finjusteringar inte är tillräckligt, och en sådan lång period utan tillväxt har satt psykologiska spår som man måste lyckas bryta. Därför är de här satsningarna ett nödvändigt försök som också kommer stöda Åland med en hög sysselsättning och många företag samt indirekt gynna Åland om Finland får i gång tillväxten, vilket är en ödesfråga för Finland som välfärdssamhälle.

Mats Löfström