Ängsnätfjärilen och demensbyn kan samexistera

I arbetet med demensbyn på Ytternäs ängar har ett argument mot demensbyn varit att den stör och till och med hotar den fridlysta ängsnätfjärilen som håller till på ängarna.

Ett viktigt argument som Tantgruppen tar på allvar. Vi har därför den 8 maj besökt Ytternäs ängar tillsammans med sakkunniga från landskapsregeringen. Vi fick lära oss om fjärilen och se på hemliga kartor var exakt ängsnätfjärilen lever i området. Fjärilens livsområden kallas "patches” det vill säga fläckar som är större och mindre. Det som är fördelaktigt för arten är öppen ängsmark och helst ganska torr. Fjärilens föda och fortplantning är beroende av två värdväxter svartkämpar och axveronika.

Demensbyn som den nu är ritad stör inte direkt någon ”patch”. Det finns flera fläckar alldeles i närheten och en av de största ligger på Västergårds marker.

Möjligheterna för ängsnätfjärilen och demensbyn att samexistera är goda. Har man kunskap och vet hur ängsnätfjärilen vill ha det så kan demensbyn i bästa fall bidra till att skydda ängsnätfjärilen. Arten är utrotad i Finland som en följd av jordbrukets modernisering. På Åland finns det fortfarande rikligt med ängsnätfjärilar och det är viktigt att vi slår vakt om dess livsvillkor.

En tråkig sak i detta sammanhang är att de forskningsinstitutioner i Finland som i 30 år följt ängsnätfjärilens livsvillkor på Åland drastiskt fått sina anslag beskurna och det är en fråga om forskningen helt avbryts. Ett hot mot ängsnätfjärilen som är betydligt större än en demensby på Ytternäs ängar.

Gunda Åbonde
Margit Holmberg
Barbro Sundback