I våras tog Linda Budd magisterexamen från yrkeshögskolan Novia i Åbo i ämnet utveckling och ledarskap inom social- och hälsovård. I sin magisteruppsats fokuserar hon på den åländska sexualundervisningen och undersöker hur den nya läroplanen från 2021, där bland annat sexualundervisningen uppdaterades, uppfattas av lärarna.

 – Jag är i grunden barnmorska och hade diskuterat med olika personer inom yrket vad som skulle kunna vara intressant och bra att studera närmare. Jag ville även göra något som andra kan ha nytta av, och då kändes en undersökning av sexualundervisningen som ett bra och intressant ämne, säger hon.

Fokus i uppsatsen ligger på årskurserna sju till nio där man oftast har den största delen av sexualundervisningen. Linda Budd har pratat med sju lärare från olika åländska skolor om hur deras upplevelser och erfarenheter av sexualundervisningen är, samt vilka eventuella utmaningar de stöter på i sin undervisning.

 – I de flesta fall är det lärare i hälsokunskap som också håller i sexualundervisningen, och de har ett väldigt begränsat utrymme för att undervisa om allt som står i läroplanen. Det är inte många timmar per termin som är avsatta för sexualkunskap, och när läroplanen är så massiv blir det svårt att prioritera vad man ska ta med och fokusera mest på. Det blir lätt korvstoppning och man undrar som lärare hur mycket eleverna faktiskt tar till sig, säger hon.

Handlar inte bara om sex

Linda Budd menar även att många lärare upplever tids- och resursbrist då de redan har en hel del undervisningsplanering att göra och samtidigt måste hålla sig uppdaterade om nya termer och normer kopplade till sexualitet och identitet, något man ofta behöver göra på sin fritid.

– De flesta intervjupersonerna uttryckte en önskan om någon typ av samarbetsplattform där de ansvariga för sexualundervisningen kunde samarbeta kring planeringen och distributionen av sexualundervisning samt uppdatering av egna kunskaper och tillverkning av undervisningsmaterial, säger hon.

Hon frågar sig även hur insatta beslutsfattarna är i undervisningen och om de förstår hur viktig sexualundervisningen är.

 – Sexualkunskapen handlar inte bara om sex, utan också om preventivmedel, abort, olika sexualiteter, normer och attityder som är väldigt viktiga för ungdomar att förstå och diskutera. Även sexuellt antastande och trakasserier är en sak som måste få ta plats i sexualundervisningen, till exempel är det i dag olagligt att utnyttja någon sexuellt via textmeddelande och sociala medier, men det är det kanske inte många unga som känner till, säger hon.

Höra lärarna

En av Linda Budds slutsatser är att det finns ett behov av att säkerställa kvaliteten på sexualundervisningen, liksom att se till att lärarna får tillräckligt med planeringstid och att det finns utrymme att faktiskt undervisa utöver de andra ämnena i läroplanen.

 – Sexualundervisningen är så enormt viktig och den borde få mer utrymme än vad den har i dag. Beslutsfattare borde uppmärksamma den ansträngning som hälsokunskapslärarna gör då de undervisar ungdomar i attityder och värderingar som ger dem kunskap för att bygga upp ett samhälle på ett mer jämlikt och respektfullt sätt, säger hon.

En lösning på de svårigheter som lärarna upplever är att se till att deras behov möts och att de blir involverade i utvecklingen av utbildningsmaterialet. Det efterfrågas konkreta och praktiska frågor för att kunna prata om komplicerade saker och att man har verktyg för att kunna ha också känsliga diskussioner i klassrummet.

 – Det viktigaste är trots allt kvaliteten och att man som lärare känner att man vet tillräckligt om ämnet, men också att eleven får ut värdefull kunskap och inte blir lämnad med lite eller ingen sexualundervisning, säger hon.

Utbilda om sexuellt ofredande

Linda Budd berättar att hon i samband med uppsatsskrivandet fick en hel del tips och råd från bland annat Kristin Mattsson som är specialsakkunnig i jämställdhet vid landskapsregeringen. Hon menar att ett sådant ämne var mycket välkommet.

 – Det har inte riktigt undersökts förut och särskilt med tanke på variationen mellan skolorna samt om lärarnas har den relevanta och uppdaterade utbildning och kunskap som behövs i dagens samhälle, är det en viktig sak att titta närmare på, säger Kristin Mattsson.

Även hon inskärper att sexualundervisningen behövs och att det är viktigt att lärarna har rätt material att tillgå.

 – Undersökningar som ”Hälsa i skolan” visar att en femtedel av unga utsatts för sexuellt ofredande och att flickor och hbtqia-personer är mest utsatta. Det visar att vi behöver stärka barns och ungdomars kunskaper om sexuella trakasserier och hbtqia, vilket sexualundervisningen också ska finnas till för, säger hon.