Lagtingsbyggnadens snart 42 år gamla marmorfasad är illa medfaren. Till självstyrelsens 100-årsjubileum sommaren 2021 ska parlamentet rustas upp utvändigt, och  fastighetsverkets vd Stefan Rumander och arkitekt Daniel Andersson informerar på torsdagsmorgonen om det nu valda materialet.– Vi har, i samråd med lagtingets kanslikommission, tittat närmare på fyra material. Glaserad terrakotta är, mot bakgrund av flera parametrar, det bästa alternativet, säger Stefan Rumander.Daniel Andersson redogör för de tre fasadalternativ som av olika skäl inte nådde hela vägen: marmor, granit och trä.– Marmor har vissa fördelar för en viktig byggnad, men materialet är dyrt och har kort livstid, särskilt på våra breddgrader. Graniten är mer hållbar, men kan upplevas som tung och livlös.Näst terrakotta var det trä som väckte störst entusiasm i kanslikommissionen.– Trä är ett modernt och hållbart material, men en träfasad skulle inte harmonisera med Helmer Stenros tankar i bidraget som vann Projekt 77. Trä skulle också sänka lagtingsbyggnadens status, säger Daniel Andersson.Vågmönster som varierarI stället kommer lagtingsbyggnadens 900 kvadratmeter stora fasad alltså att kläs med för byggnaden särskilt framtagna, klinkerliknande plattor i bränd och glaserad lera.Plattorna kommer, precis som dagens marmorplattor, att mäta 120 centimeter gånger 60 centimeter – men till skillnad från dagens fasad monteras terrakottaplattorna om lott.– Vi suddar ut de horisontella linjerna, och framhäver i stället ett vågmönster i fasaden, säger Daniel Andersson.Han visar en kortare film som illustrerar hur solens gång får den glaserade terrakottan att glimma på olika sätt från morgon till kväll.Effekten förstärks av att de som minst 2,5 centimeter tunna plattorna i intervall växer till tjocklekar upp till 12,5 centimeter.– Vågorna för tanken till havet, eventuellt också till stadsbibliotekets linjer, säger Daniel Andersson.Någon nyans av vitBland annat vilken vit nyans som terrakottan ska glaseras i återstår för fastighetsverket att besluta.– Vitt-vitt blir nog för kliniskt, men knappast ska parlamentsbyggnaden heller få en spräckt nyans, säger Daniel Andersson.Stefan Rumander säger att fastighetsverket hoppas bjuda ut projektet under våren.Vad kostar 900 kvadratmeter terrakottaplattor?– Vår uppskattning är 150.000–200.000 euro. Ny marmor hade blivit flera gånger dyrare än så, och med tanke på den långa hållbarheten, minst 50 år, är terrakotta ett mer förmånligt alternativ än trä.Han uppskattar att materialkostnaden för plattorna lär motsvara omkring en femtedel av hela projektets budget.Vilket öde som väntar lagtingets nuvarande marmorplattor är oklart.– Vi ska använda dem på bästa möjliga sätt. Ett alternativ är att sälja dem hela, ett annat att krossa dem till grus, säger Stefan Rumander.

Robert Vickström