Så här skriver Högsta domstolen i sitt pressmeddelande:
"Enligt KKO (förkortning för Högsta domstolen på finska, reds anm) hade chefredaktören och journalisten inte gjort sig skyldig till något brott efter att ha publicerat en artikel i tidningens nättidning om polisutredningen om ålänningen och hans äktenskap. Enligt artikeln var mannen misstänkt för bland annat grovt bedrägeri mot sin äldre make, som mådde dåligt. Mannen nämndes inte vid namn, men artikeln innehöll en länk till en annan nätpublikation som användes som källa där namnet nämndes.
KKO ansåg att artikeln innehöll uppgifter om privatlivet och att journalisterna gjort mannens namn tillgängligt för tidningens läsare via en länk.
Spridning av information som kränker integriteten anses inte vara ett uttryck som gjorts i syfte att handlägga en fråga av allmänt intresse enligt brottsbalken, under förutsättning att framställningen, med beaktande av dess innehåll, andras rättigheter och omständigheterna i övrigt, tydligt inte överstiger vad som är acceptabelt.
KKO ansåg det från allmän synpunkt angeläget att brottsmisstankar om ekonomiskt utnyttjande av utsatta personer kunde handläggas offentligt. Artikeln i nätpublikationen som använts som källa hade delvis baserats på en intervju med mannen där han hade svarat på frågor om sitt äktenskap och brottsmisstankar. Redaktören och chefredaktören hade alltså kunnat utgå från att namnuppgifterna i den länkade artikeln hade publicerats i samförstånd med den personen. KKO ansåg att utlämnandet av namnuppgifterna genom länkning inte klart hade överskridit vad som kunde anses godtagbart.
Åbo hovrätt hade i maj 2020 ålagt Nya Ålands leverantör och chefredaktör böter. Ålands tingsrätt hade i mars 2018 ogillat åtalet."
Ålandstidningens politiska redaktör Jonas Bladh var vid tillfället chefredaktör för Nya Åland och en av parterna i målet.
