Det ryktas att det finns Möckelbybor som säger att de bor i Dalkarby och vice versa. Men även om majoriteten av byssborna nog sannolikt själva har koll så är det många andra som inte har det. För att reda ut var bygränsen går har Ålandstidningen kontaktat Lantmäteriverket på Åland och där har regionchefen Mikael Still djupdykt i dokumenten.

Ålandstidningen möter upp honom vid den norra ändan av Dalkarbyvägen. Den här delen av vägen ligger, namnet till trots, faktiskt i Möckelby. Mikael Still visar på kartan var vi befinner oss och pekar mot de närliggande byggnaderna.

– I fastighetsregistret har varje fastighet en beteckning. Nummerserien är fyrdelad: Först kommer kommunens nummer, sedan byns, sedan den ursprungliga gårdens nummer och till sist fastighetens. 170 är till exempel Jomala kommuns nummer, 419 är Möckelbys medan Dalkarbys är 405, säger han.

Klart som korvspad alltså – åtminstone så länge man har koll på beteckningarna.

Genomförde storskiften

Mikael Still berättar att gränsen mellan alla byar förr fastställdes i byavisa lantmäteriförrättningar som kallades storskiften. Dessa började man med runt år 1750, och de flesta av de åländska storskiftena var färdigställda senast i slutet av 1800-talet.

– I återuppbyggnaden efter det stora nordiska kriget var man helt enkelt tvungen att börja effektivera markanvändningen och få bättre förutsättningar för jord och skogsbruk så att välståndet skulle kunna öka. Det här underlättade sedan också skattläggningen.

Före storskiftenas tid var det ofta bestämt vilka hemman som ägde vilka åkermarker närmast gårdarna medan skogs- och betesmark samt åkrar längre bort var gemensam. Vid storskiftena fördelades sedan de gemensamma områdena mellan gårdarna inom byn och gränserna drogs upp. Oenighet kunde förekomma, byssborna var väl medvetna om vilken mark som var bäst lämpad för odling och var de frodigaste betena fanns.

– Det här handlade om viktiga saker för invånarna och det hände att det blev tvister som sedan avgjordes i domstol. Det är samma sak vid lantmäteriförrättningar i dag där det kan finnas olika åsikter, säger Mikael Still.

Svinvall på sex hektar

Vissa områden kunde dock fortfarande lämnas samfällda för gårdarna. Förutom vattenområden kunde det handla om till exempel sandtag och båtplatser.

Just i Dalkarby lämnades vid storskiftet ett sex hektar stort område som samfälld svinvall – ett gemensamt område där gårdarnas grisar kunde beta. Det här området, som gränsar till Nya Godbyvägen, tillhör faktiskt fortfarande alla Dalkarbyfastigheter som har andel i samfällda landområden.

– Svinvallarna fanns vanligen nära byn och när de tappade sin betydelse som betesmark delades de oftast upp mellan gårdarna. Det är inte så vanligt att så här stora samfällda områden finns kvar än i dag, säger Mikael Still.

Kartorna från storskiftena visar att det ursprungligen fanns fem hemman i Dalkarby och till samma storskifte hörde Hindersböle enstaka hemman. Möckelby var något mindre med sina tre hemman. Det räcker med en snabb titt på utdragen ur det moderna fastighetsregistret för att konstatera att områdena i dag är indelade i betydligt fler fastigheter och att antalet byggnader har mångdubblats.

– Men för Dalkarby och Möckelby ser bygränserna i princip lika ut fortfarande och så är det också i allmänhet på Åland, säger Mikael Still.

Statusmarkör

Nya bostadsområden byggs ibland så att rågrannar kan hamna i två olika byar, vilket säkert kan bidra till en del förvirring.

– När kommunen gör en detaljplan följer de ju inte bygränserna utan ser på vilka enhetliga områden som är lämpliga för till exempel byggande av kommunalteknik.

Men merparten av de frågor Lantmäteriverket numera får kring bytillhörighet rör huruvida en fastighet i en by kan ha andelar i ett visst samfällt område eller inte.

– Byarna har ofta vattenområden som är samfällda för alla fastigheter. Då kan det ha betydelse på vilken sida av bygränsen man bor.

Ett fenomen som förekommer, men som inte direkt har med åländska bygränser att göra, är att vissa bostadsområden har högre status än andra.

– På gränsen mellan Esbo och Grankulla är det till exempel väldigt viktigt att man har adress i Grankulla. För några år sedan ville antingen posten eller kommunen att ett område som låg i Grankulla skulle byta adress till Esbo, och i det fallet var ägarna arga eftersom de tänkte att fastigheterna skulle rasa i värde, säger Mikael Still.

Bor på gränsen

Vi tar oss en bit söderut längs Dalkarbyvägen och hittar stenen som utgör den fysiska markeringen mellan de två byarna. Mikael Still visar hur gränsen löper över åkrarna, i riktning mot korsningen nära Vikingavallen.

Närmast stenen, och med en vacker utsikt mot Dalkarby träsk, bor Glenn Holm. Han berättar att det nog händer att Möckelbybor säger att de bor i Dalkarby.

Själv är han väl medveten om på vilken sida av bygränsen hans hus är byggt.

– Jag har ju läst min lagfart och i den står det Möckelby.