Som Ålandstidningen berättade i går har landshövdingstjänsten på Åland annonserats ut av Finansministeriet i Finland, något som strider mot självstyrelselagen. Enligt självstyrelselagen är det presidenten, i överenskommelse med lagtingets talman, som ansvarar över utnämningen av landshövdingen. Om samförstånd inte nås ska presidenten utse landshövdingen bland fem stycken av lagtinget föreslagna personer.

– Det handlar om brist på respekt för systemet. Finansministeriet borde från början ha säkerställt Ålands godkännande, och framför allt sett till att Åland hade varit med när man började agera vid sidan av självstyrelselagen. Är det inte bättre att bägge parter sätter sig kring ett och samma bord och löser det i stället för att göra det till en konflikt? säger vicelantråd Harry Jansson (C), som ansvarar för självstyrelsepolitiska frågor.

Historien upprepas

Inte heller när Peter Lindbäck utsågs till landshövding första gången 1999 involverades Åland när tjänsten annonserades ut.

– Då räddades situationen av dåvarande presidenten Martti Ahtisaari, som valde att acceptera talmannens förslag, säger Harry Jansson.

Sedan dess har Åland i flera omgångar försökt få till en ändring så att man från finsk sida inte ska köra över självstyrelselagen när det gäller tillsättandet av landshövdingtjänsten.

– Vi har både ställt krav och gett förslag på hur man kan hantera det. Dåvarande lagtingsdirektör Lars Ingmar Johansson hade ett långt gående arbete på gång med Helsingfors omkring 2010, men på något vis torkade det in. Sedan har vi också försökt i samband med revisionen av självstyrelselagen, säger Harry Jansson.

Han anser att Finansministeriet genom sitt agerande bakbinder både presidenten, talmannen och lagtinget.

– Landshövdingen är en person som ska ha ålänningarnas maximala intresse, man får inte inskränka varken presidentens eller talmannens rätt att avgöra frågan tillsammans.

Hur allvarligt är det här?

– Internationella helt oberoende forskare har tidigare tittat på saken. Claudio Scarpulla har konstaterat att just hanteringen av landshövdingsfrågan är den enda händelsen där Åland skulle ha en internationell klagorätt.

Sätter hoppet till Niinistö

Om ett parti som Sannfinländarna kom till makten skulle det nuvarande felaktiga systemet kunna få allvarliga konsekvenser, menar Harry Jansson.

– Vad händer om, låt säga en sannfinländsk president, inte skulle godkänna talmannens förslag, utan att det blir krav på att lagtinget ska komma fram med hela fem olika namn för presidenten? Vi kommer aldrig att acceptera att lagtingets möjligheter att välja kandidat kringskärs i en sådan situation.

Vad har hänt sedan annonsen kom ut, har LR varit i kontakt med Finansministeriet och hur agerar ni?

– De har redan spelat sitt kort. Man valde att inte involvera Åland och annonsera ut. Jag utgår från att president Sauli Niinistö är lika klok som sin företrädare och hanterar det på ett pragmatiskt sätt. Men det sorgliga är att situationen ens ska behöva uppstå, vi har haft gott om tid att reda upp det. Det är tragiskt, säger Harry Jansson.

Talman Bert Häggblom (Ob) sade i gårdagens tidning att det förs förhandlingar mellan lagtinget och Finansministeriet gällande landshövdingstjänsten.

Ansökningstiden för tjänsten går ut den 31 oktober 2022. Tjänsten tillsätts den 1 april 2023 och varar i högst fem år, fram till den 31 mars 2028, enligt Finansministeriets platsannons.