Lagtingsvalet i höst är osäkert med tanke på att många politiker som dragit in röster till partierna väljer att inte ställa upp i valet. Opinionsundersökningarna visar att partiernas stöd går som en berg- och dalbana.
– Att försätta chansen till synlighet i det här sammanhanget skulle ge underliga signaler till väljarna. Både partier och kandidater behöver synlighet, säger Göran Djupsund om riksdagskandidaturen.

Partierna vill knuffa fram kandidater som sedan är kända för ålänningarna när höstens valkampanj sätter i gång.

– Det märker man eftersom bara en partiledare ställer upp.

Det är Moderat samlings Wille Valve han syftar på. Valve är den enda partiledaren, men även HI:s talespersoner kandiderar. 

– Han är ganska ny som partiledare och behöver synlighet utåt.

Att Obunden samling ställer upp fyra kandidater bäddar för valet av ny partiledare. Den sittande partiledaren Bert Häggblom har meddelat att han inte ställer upp för omval.

– Här finns potentiella partiledare i Marcus Måtar och Christian Wikström.

Ingen utmanare

Göran Djupsund menar att de flesta är eniga om att ingen som ställer upp i riksdagsvalet på allvar kan utmana den sittande riksdagsledamoten Mats Löfström.

Mats Löfström har sitt ursprung i Centerleden och fördes fram som Centerns kandidat i hans första riksdagskampanj 2015. Samtidigt är opinionen gällande den åländska regeringsfronten, och synnerligen Centern, svajig.

Borde inte Centern då ha fört fram flera kandidater, med tanke på höstens lagtingsval?

– Det skulle ha varit underligt om Centern skulle ha ställt upp flera kandidater. På något sätt skulle det kunna tolkas som ett ifrågasättande av Mats Löfström.

Göran Djupsund medger att Centern är i ett speciellt läge, där de inte kan ge nya kandidater synlighet på samma sätt som de andra partierna.

– Jag tror ändå att Centern kan slå mynt av Mats Löfström efter riksdagsvalet, att det var deras kandidat.

Suppleantproblem

Men vad händer om Mats Löfström får andra uppdrag?

– Om Åland får exempelvis en egen plats i EU-parlamentet och Mats Löfström får den, då skulle suppleanten träda in. Suppleanten kommer från samma lista.

I det här fallet handlar det om Wille Valve och Sandra Listherby (Lib).

Göran Djupsund ser att det kan bli problematiskt om det är en kandidat från samma lista enigt det gängse systemet.

– Jag har själv talat för ett annat system som bygger på acceptans, som på Irland.

Han menar att eftersom den åländska riksdagsledamoten ensam ska representera hela Åland behöver det vara en person som har brett stöd. Exempelvis om den invalda ledamoten har 5.000 röster och suppleanten har 130 röster, och det samtidigt finns en annan lista där en kandidat har 4.000 röster.

– Det blir lite makabert om den som fått 130 röster får representera Åland, säger han.

Han inser ändå att det knappast är möjligt att ändra på valsystemet, men tycker att man kan diskutera problematiken.

Har frågan om vilken riksdagsgrupp man ansluter sig till om man blir invald, någon betydelse?
– På ett övergripande plan talar det inte till någons fördel att meddela att man väljer en annan grupp, eftersom jag tror att ålänningar i gemen inte önskar att riksdagsledamoten ska vara i någon annan grupp än den svenska. Det betyder inte att Svenska Folkpartiet är populärt, bara att de andra partierna inte är bättre.