Man skulle kanske tro att våra kyrkointeriörer i alla tider har sett ut som de gör i dag, men sanningen är att de ständigt förändras. Det här amatörfotografiet är inte av bästa kvalitet, men det är intressant efter som det dokumenterar hur Jomala kyrkas interiör såg ut före den brutala renoveringen kring 1960. Bilden är tagen under en söndagsskolefest i kyrkan troligen någon gång under mellankrigstiden.

Fotografen har stått på orgelläktaren som fanns i västra delen av långhuset. Altaret pryds av Alexandra Frosterus-Såltains altartavla föreställande Jesus stillar stormen, målad år 1900. Vid den ovannämnda renoveringen hade man som avsikt att skrota den gamla altartavlan och på dess plats skulle det medeltida triumfkrucifixet hängas.

Min morfar, snickaren Holger Stenlund i Ingby, fick uppdraget att snickra till ett enkelt kors för skulpturen. Det gjorde han, och då Jesus saknade ett finger snidade han till ett sådant också. Församlingen protesterade dock så högljutt över bytet av altarprydnad att man återplacerade Såltins tavla ovanför altaret. Den fick dock inte sin gamla sirade korskrönta inramning som troligen redan slagits sönder och kastats.

Ovanför altartavlan ses på fotot ett fönster som sedan länge är igensatt. Det hade ett geometriskt mönster med kors i glaset. Vid den senaste renoveringen öppnades fönsterhålet igen, men fick då ge plats till en dold högtalare.

Observera att kyrkorummet hade en mörkmålad panelning som numera inte existerar och att det stora vägguret hängde där krucifixet hänger i dag. Den gamla långsmala nattvardsmålningen som skymtar till höger i bilden har nu fått en bättre placering som en predella under Såltinmålningen. Det utsirade altarbordet med halvkolonner finns kvar, och är igen synligt efter att man minskat användningen av de textila antependierna. Ett av dem har min mormor Tyra Stenlund sytt; det gröna med de två fiskarna och fem bröden.

Jag besöker sällan gudstjänsten i min hemkyrka. Kring 1980 arbetade jag som kyrkvaktmästare i Jomala och lärde mig den högtidliga gudstjänstordningen med bland annat en mycket vacker men ganska svårsjungen version av Agnus dei. Dagens gudstjänstordning är enligt mig inte alls lika högtidlig och vacker som den gamla.

Också många av psalmerna som man lärde sig har man petat i och allt känns faktiskt banalare och mindre högtidligt än förr. Jag känner mig helt enkelt inte bekväm med dagens gudstjänstordning.

I somras gjorde jag ett snabbt besök i kyrkan efter att ha vattnat familjegravarna och jag kunde konstatera att förändringen av interiören firade nya höjder. I södra korsarmen hade man installerat ett tillfälligt sommarkafé med kylskåp, mikrougn, frys och kafébord och stolar av olika modeller. Det såg verkligt slarvigt och fult ut.

Jag kom osökt att tänka på berättelsen om hur Jesus körde ut månglarna ur templet, men det är klart att om man inte lyckas med att locka folk med Guds ord så är en glass och en kopp kaffe ett bättre lockbete i dagens sekulariserade värld.

Kjell Ekström