I varje Pisaundersökning läggs extra fokus på ett av de tre områdena läsförståelse, matematik eller naturkunskap. 2012 var det kunskaperna i matematik som undersöktes mest.
Redan för ett år sedan presenterades vissa av resultaten från 2012. De visade att de åländska matematikresultaten var bättre än i övriga Finland.
Sedan dess har arbetet med att analysera Pisaresultaten fortsatt. På måndagen presenterades den 90-sidiga rapporten ”Pisa 2012: Resultatnivån i de åländska skolorna”. Den visar att de åländska eleverna inte bara klarade sig bättre än de finsk- och svenskspråkiga eleverna i Finland på matematikdelen. De åländska eleverna fick bäst resultat i hela Norden.
Mer jämlikt
Resultaten 2012 jämförs med resultaten 2003, då fokus också låg på matematik.
Pisaundersökningen visar att resultatnivån i matematik har sjunkit sedan 2003 i finskspråkiga skolor i Finland, i svenskspråkiga skolor i Finland och i alla nordiska länder utom Norge.
Men de åländska skolorna lyckades höja sina resultat mellan 2003 och 2012. 
– En sak som är remarkabel är att resultaten har förbättrats sedan 2003, samtidigt som vi har skapat en mer jämlik skola. Annars brukar problemet vara att när man stärker resultatdelen faller de svagare eleverna igenom, säger Johan Ehn.
Åland inledde en satsning på matematikundervisning 2000, säger han.
– Där man satsar når man resultat.
Läsning nästa utmaning
Forskaren Heidi Harju-Luukkainen från pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet presenterade analysen av de åländska resultaten vid en presskonferens.
Rapporten innehåller information om bland annat skillnader i resultat mellan pojkar och flickor, regionala skillnader inom landet, elevernas attityder till skolan och relationer till lärarna, frånvaro och skolk samt elevernas socioekonomiska bakgrund.
– Nu är läsningen vår utmaning, framför allt skillnaderna mellan pojkar och flickor. Vi har redan dragit i gång en satsning på det området och det ska bli intressant att se om den bär frukt, säger Johan Ehn.
Analysen har lett till andra intressanta frågeställningar, anser han. Till exempel betydelsen av att det finns förhållandevis många behöriga lärare på Åland och att det finns en blandning av lärare från Sverige och Finland i de åländska skolorna.
– Lärarna är de som har gjort jobbet. Arbetet görs ute på fältet, säger Johan Ehn.
Ny undersökning i vår
En sak som landskapsregeringen ska granska är kostnaden per elev.
– Vi vill se hur mycket vi satsar jämfört med andra områden, och om det vi satsar betalar sig.
Heidi Harju-Luukkainen tycker att man ska ta vara på det goda i den åländska skolan.
– Ålands stötesten är skillnaderna mellan könen, speciellt i läsning, säger hon.
Nästa Pisaundersökning görs bland niorna i vår. Då läggs extra fokus på naturvetenskap.

Anna Jakobsson