Hittills i år har 79 fall av brott mot liv rapporterats i Finland. Men siffran kommer troligen att öka före årsskiftet, tror Martti Lehti, forskare vid Krimo, Institutet för kriminologi och rättspolitik vid Helsingfors universitet, i en intervju med Yle.
I fjol ökade antalet brott mot liv med 25 procent och den nivån består även i år. Statistiskt sett innebär det att 1,5 personer per 100.000 invånare råkade ut för dödligt våld förra året.
Jämfört med resten av EU ligger Finland på nionde plats vad gäller antal dödliga våldsbrott. I Finland begås alltså fler brott mot liv än i exempelvis Sverige.
Bryter man ned siffrorna på lokal nivå har dock Åland och Österbotten minst antal brott mot liv per invånare i landet. Här ligger vi på samma nivå som resten av de nordiska länderna.
När det gäller brott mot liv är det vanligaste fallet en man som dödar en annan man som han känner. Näst vanligast är att en man dödar en kvinna han känner och tredje vanligast är att en man dödar en för honom obekant man.
De kriminologiska forskarna är eniga om att alkoholen är huvudförklaringen till de grova våldsbrotten. Den typiske gärningsmannen när det gäller brott mot liv är en ”arbetslös, medelålders, alkoholiserad man med kriminell bakgrund”, enligt Krimo.
Under åren 2010 till 2017 var nästan sextio procent av de som var inblandade i en situation som slutade i våldsam död, påverkade av alkohol. I nästan åttio procent av fallen var åtminstone en av parterna påverkad av alkohol.
Ny forskning om beroendeproblematik och aggressivitet pekar på en genetisk förklaring: Det finska folkslaget tål helt enkelt inte alkohol särskilt bra, vilket leder till överdriven berusning och okontrollerbar aggressivitet, menar forskarna.
Det typiska grova våldsdådet är inte planerat utan sker spontant i berusat tillstånd.
Forskarna menar också att Finland har en våldsbejakande- och våldsnormaliserande kultur. Och eftersom majoriteten av våldsverkarna är män bör även den finska maskulinitetskulturen undersökas, då den tycks understödja våld som ett adekvat sätt att reagera på.
Påfallande många av våldsverkarna är återfallsförbrytare vilket tyder på att rehabiliteringen av frisläppta gärningsmän som sonat sitt brott inte fungerar som den ska.
Även om Åland alltså inte har samma problem med grova våldsbrott som resten av landet, råder samma ohämmade alkoholkultur här. Därför är dessa kriminologiska varningar värda att uppmärksamma även hos oss. Speciellt så här i juletider då alkoholkonsumtionen brukar öka.
Petter Lobråten