Mariehamn bör satsa all kraft på den egna utvecklingen i stället för att fälla tårar över andras framgång.
MARIEHAMNS STAD gillar inte att Jomala har ambitiösa framtidsplaner för Sviby. Stans affärsliv och stadsbornas närservice hotas, slår stadsstyrelsen fast med anledning av att Jomala nu öppnar för detaljhandel i området. I stället tycker stan att Jomala bör satsa på kontor. I den mån kommunen ska syssla med handel bör det enligt stan handla om fordon, båtar med tillbehör, möbelaffärer, handel med inrednings- och byggmaterial samt hemelektronik. Resten ska stan ta hand om.
ORON I STADEN är på ett sätt begriplig.
På många sätt är nämligen "skadan", om vi tar på oss stadsstyrelseglasögon, redan skedd. En allt större del av kommersen lämnar centrum. Det syns kring Sparhallen och Kantarellen men också i Möckelöområdet. En stadsstyrelse som inte skulle reagera på det gör inte sitt jobb.
Men det går förstås att göra det på olika sätt.
Det angreppssätt som stan nu väljer, den mästrande storebrodern, bäddar knappast för bästa grannsämja eller dialog om hur man med gemensamma krafter kunde höja blicken.
JOMALA KAN få agera bostadsområde när stan har slut på tomtmark. Jomala kan få en och annan stormarknad. Men. Jomalabor ska handla och jobba på företag som betalar skatt hos oss! Så skriver stadsstyrelsen grannen på näsan, i klassisk stan mot landsbygden-stil. Det bästa Jomala kan göra åt detta är att inte lyssna överhuvudtaget. Om det finns efterfrågan på tomter är det i stället detta som Jomala ska lyssna till, och det gör man. Det gagnar kommunen. Det gagnar också de företag som efterlyser lägre hyror och mindre strul med parkeringsnormer som tillämpas som en grundlag för det privata men blott som en rekommendation för det offentliga.
TÄNK OM också stan ägnade all kraft åt att sätta fart på den egna utvecklingen, i stället för att fälla tårar över andras framgång.
Den omvandling vi nu ser på Åland, med en stad som växer utanför stadsgränsen, är varken unik, onaturlig eller nödvändigtvis dålig.
Det sker överallt där det går framåt och befolkningen ökar. Oavsett hur mycket stadsstyrelsen vill att det fortfarande ska gå att köpa spik på Varmans är den tiden förbi. Dagens butiker och servicekrav kräver större ytor. Så länge stan inte kan erbjuda det kommer en del företag att flytta.
I DEN MÅN en stad vill vara med och styra utvecklingen så att centrum också lever vidare har beslutsfattarna alla möjligheter att underlätta genom framsynta beslut. Vilka de besluten är kan man alltid diskutera. Men med facit på hand kan man i varje fall på goda grunder hävda att stadspolitikens mångåriga rädsla för högre hus i stadskärnan inte hör hit. Det om något har bäddat för det vi nu ser i Sviby. Inte heller är det vidare framåtblickande att låta området längs halva Östra utfarten fungera som gruslager för tekniska verken, i stället för att upplåta det för mer kreativ verksamhet. Det finns att göra på den egna bakgården, innan man går åt grannen.
Niklas Lampi