Det föreligger ett behov av ett nytt daghem i Lemland. Kommunen växer och med det behövs fler daghemsplatser. Med detta som bakgrund gavs en byggnadskommitté en budget om 2,6 miljoner euro för att förverkliga ett nytt daghem inom kommunen. Ett klart och tydligt kostnadstak gavs i och med beslutet till kommittén. Nu har anslaget höjts till 3,6 miljoner euro utan att något större fokus lagts på frågan hur bygget ska finansieras. Och varför behöver bygget bli så mycket dyrare i Lemland än liknande daghem med samma antal daghemsplatser på annat håll?

Att bygga ett daghem med fyra avdelningar, inom de initialt givna byggnadsramarna, är möjligt. Det bekräftas av det faktum att det nyligen gjorts i Mariehamn.
Även byggnadsexperter, som Ålandstidningen varit i kontakt med, bekräftar att det mycket väl går att bygga ett daghem inom den budget som först delgavs byggnadskommittéen. Anslaget om ytterligare en miljon euro är onödigt.
När Lemland nu ska bygga ett nytt daghem har kommunen tagit till rejält och rådande normer för daghemsbyggen har fått ta nya nivåer. Istället för 800 kvm för 66 barn som i Mariehamn ska nu 66 barn i Lemland dela på 1.250 kvm. Det är inte undra på att budgeten inte går att hålla och att kostnadstaket måste revideras.
Lemlands kommuns budget inför 2019 gav ett överskott i resultatet på 16.000 euro. Utfallet blev - 950.529 euro för 2019 och budgeten för 2020 är på - 224.000 euro. Detta innan pandemin bröt ut och innan vi visste att vår ekonomi pressas hårt. En ekonomi, som enligt Åsub, kommer att påverkas starkt av en potentiell arbetslöshet på 20 procent från och med juni.
Att i dessa tider utöka kostnaderna för ett nybygge går starkt att ifrågasätta. Hur tänker Lemlands beslutsfattare finansiera bygget? Hur tänker de finansiera ökade driftskostnader i form av avskrivningar, finansieringskostnader, löpande underhåll etcetera?
Pengar finns uppenbarligen inte i kommunen, enligt senaste budget och senaste resultat. Ämnar Lemlands kommun uppta lån? Eller höja skatten och tro att man den vägen kan kompensera såväl högre driftkostnader som sämre skatteinkomster i kölvattnet av pandemin? Att tro att Lemland skulle stå opåverkad av krisen är inte realistiskt.
Hela det offentliga Åland är, liksom det privata, under stark press. Alla måste ta sitt ansvar för att hålla ner kostnader. Arbetet för att ändra strukturer och processer för att få ner de fasta kostnaderna måste prioriteras.

Ett nytt daghem behövs, men nu ser det ut som husdrömmar fått styra och inte realiteter.
Skattemedlen är medborgarnas gemensamma och måste därmed användas ansvarsfullt. I fallet med det nya daghemmet i Lemland går det att fråga sig om beslutsfattarna verkligen har använt skattemedlen på bästa möjliga sätt. Detta samtidigt som pandemin slår sönder vår ekonomi. Det kan bli en dyr läxa för Lemlands kommuninvånare samtidigt som barnen troligtvis inte får det bättre bara för att man har stora utrymmen – för bra daghem ligger inte enbart i daghemsytorna utan snarare i en trygg miljö med goda pedagoger.

Daniel Dahlén